SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
BITTERMANDEL bit3er~man2del (bi`ttermandel Weste), r. l. m.; best. -n, ngn gg -dlen; pl. -dlar.
Etymologi
[liksom d. bittermandel af t. bittermandel]
frukt af trädet Amygdalus communis Lin. var. amara DC; jfr BITTER, adj. 2 b β; ofta koll. Bettermandel .. 10 (pund). Oxenst. brefv. 11: 702 (1637). 4 lod bittermandlar. Warg 489 (1755). Af mandel har man två hufvudslag, söt- och bittermandel; de alstras på skilda träd. Elfving Kulturv. 72 (1895).
Ssgr: A: BITTERMANDEL-BRÖD3010~2. småbröd hvari bittermandel till väsentlig del ingår. Sjöberg Singstock 297 (1832).
-KÄRNA. (†) bittermandel. Hildebrand Magia nat. 43 (1654).
-LUKT~2. Uppf. b. 4: 661 (1873). Rosenberg Oorg. kemi 334 (1888).
-OLJA~20. jfr BENS-ALDEHYD. Månsson Ört. 158 (1643). Berzelius Kemi 4: 425 (1827). Bittermandeln finner användning i parfymeriet på grund af den välluktande olja, bittermandelolja, som därur genom destillation med vatten erhålles. Elfving Kulturv. 73 (1895). Benzaldehyd, bittermandelolja .. Framställes fabriksmässigt ur toluol. Widman Org. kemi 108 (1895).
-SKAL~2. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 103 (1869).
-SKAL-EXTRAKT—1~02. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 103 (1869).
-SMAK~2. (bittermandels- Berzelius) Berzelius Kemi 1: 590 (1817). Stark bittermandelsmak är obehaglig och äcklig. Grafström Kond. 11 (1892).
-SPRIT~2. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 76 (1869).
-TRÄD~2. Elfving Kulturv. 72 (1895).
-TVÅL~2. AHB 55: 6 (1871).
-VATTEN~20. Berzelius Årsber. t. VetA 1836, s. 234. Bittermandel-vatten .. beredes genom .. bittermandlars krossning och oljans frånpressning samt återstodens behandling med destilleradt vatten. NF 2: 593 (1877). Sv. farm. 33 (1901, 1908).
B (mindre br.): BITTERMANDELS-SMAK, se A.
Spoiler title