SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1911  
BIVATTENDRAG bi3~vatendra2g, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
mindre vattendrag som mynnar ut i ett större; jfr BIFLOD, BISTRÖM, BIÅ, BIÄLF. Förbud mot flottning af obarkadt timmer i Kalix elf och dess bivattendrag. LAHT 1881, s. 363. De mera svårreglerade bivattendragen och småbäckarna. G. Andersson i Ymer 1907, s. 358.
Spoiler title
Spoiler content