SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1913  
BLANKO blaŋ4kω, sällan -o, ngn gg (bla´nko Weste).
Ordformer
(bianco Konv.-lex. (1857; jämte blanco))
Etymologi
[af t. (in) blanco, äfv. (in) bianco, af it. (in) bianco (se BLACK, adj.); t. blanco torde bero på anslutning till blank; jfr eng. in blank, fr. en blanc, span. en blanco]
i uttr. in blanko, oskrifven, icke utfylld, tom; utan närmare bestämmelser. Anordnings-Sedlarna (för återbetalning af försträckningar till flottans utrustande) lät han (dvs. M. Stenbock) trycka efter Senatens formulair, med rum in blanco för namn och Summor. Loenbom M. Stenbock 3: 73 (1760). ”Att låta stå in blanco” betyder: att låta den plats på en fullmagt, en räkning, en assuranspolice, eller dylikt dokument, på hvilket namn, dato eller summan skola antecknas, stå öppen, så att en annan dertill berättigad person må kunna ifylla hvad som erfordras. Nisbeth Handelslex. (1867); jfr a ε. — särsk.
a) handel., jur.
α) i uttr. acceptera in blanko.
α') [uttr. torde bero på att acceptet icke är grundadt på räkenskaper; jfr η] acceptera (en växel) utan att vara skyldig trassenten ngt; jfr BLANKO-KREDIT. Nisbeth Handelslex. (1867).
β') acceptera (en växel) utan att summan l. förfallotiden blifvit ifylld; jfr BLANKO-ACCEPT b.
β) i uttr. endossera, äfv. indossera in blanko, skrifva sitt namn på baksidan (af en växel o. d. med plats lämnad öppen för själfva endossemanget, stundom äfv. för andra behöfliga uppgifter); endossemang l. öfverlåtelse, äfv. indossament in blanko, (handlingen att gm tecknandet af sitt) namn på baksidan (af en växel godkänna dess öfverlåtelse på annan person); jfr BLANKO-ENDOSSEMANG. (Frakt-)connoissementet endosseras, merendels in blanco, blott genom påskriften af afsändarens firma. Altén Buesching 65 (1831). En vexel, blott försedd med namnet på baksidan, .. d. ä. endosserad in blanco. Därs. 76. Åstrand (1855). Öfverlåtelse in blanco (af växel), indossament in blanco. SFS 1880, nr 15, s. 4.
γ) i uttr. fullmakt in blanko, öppen fullmakt; jfr BLANKO-FULLMAKT. Nordforss (1805). Weste (1807). Sv.-fin. lagterm. (1883; under fullmakt).
α') fullmakt som berättigar en person att å en annans vägnar handla efter godtfinnande. Andersson Frem. ord (1845, 1857). Smedman Kont. 7: 13 (1874). Rättegångsfullmakt in blanco för innehafvaren. Ombudsmannens lagliga åtgärder godkännas. Rothschilds Handb. f. köpm. 2: 107 (1902; fullmaktsformulär).
β') fullmakt i hvilken tomrum är lämnadt för den befullmäktigades namn (l. andra viktiga saker). Fullmakt in blanco = öppen fullmakt, kan af första emottagaren transporteras på en tredje person, och af denne på en fjerde, o. s. v., utan att någon anteckning derom erfordras. Åstrand (1855). Stavenow Frihetst. 122 (1898).
δ) i uttr. lämna in blanko. Lemna in blanco betyder, bland Köpmän, att lemna ett ställe ouppfylldt på en Växel eller Fullmakt eller dylikt, hvilket får antecknas och fyllas af Innehafvaren. Conv.-lex. (1821). Gynther Konv.-handlex. 27 (1845). Carlén Handelsspr. (1860).
ε) (†) i uttr. stå in blanko. Stå in blanco vill säga att ända till en vexels förfallotid vara utan betäckning. Sålunda säger man, när man icke kan erhålla accept på en, å tid och till betalning å annan ort utställd vexel: man står in blanco tills förfallotiden. Åstrand (1855). Carlén Handelsspr. (1860).
ζ) i uttr. teckna l. underteckna in blanko, om undertecknandet af ett papper hvilket ännu är oskrifvet l. på hvilket tomrum är lämnadt för vissa viktiga uppgifter ss. namn, summor m. m. i afsikt att låta en annan person fylla i det ännu saknade innehållet. Det förekommer ofta, att man för att påskynda utklareringen, ber skepparen teckna manifestet in blanco och lofvar att fylla i det, när intaget blir kändt. Stenfelt Skepparlif 142 (1903).
η) [jfr α α'] i uttr. trassera in blanko, draga (en växel l. växlar på ngn) utan att hafva ngt att fordra (af honom); jfr BLANKO-KREDIT. Åstrand (1855). Nisbeth Handelslex. (1867).
b) oeg., i fråga om andra förh. än affärer o. d.: utan närmare bestämmelser, oinskränkt. Du (Brinkman) har .. en så säker takt, att jag vid en dylik fullmakt in blanco (att göra ändringar i manuskriptet till Fritjofs saga) ingenting äfventyrar. Tegnér 5: 423 (1825); jfr a γ α'. (A. Ehrensvärd) gaf in blanco sin försäkran om understöd åt hvarje kungligt härordningsförslag, som verkligen höjde försvarsstyrkan. Wieselgren Bild. 136 (1888, 1889). Posse ansåg ett ministerielt program ”in blanco” alldeles oantagligt och lemnade i sin bostad lokal för sammanträde af män, hvilka umgingos med mera positiva tankar. Därs. 162.
Ssgr: (jfr a α) BLANKO-ACCEPT30~02.
a) jfr -KREDIT. Blanco-accept, godkännandet af en vexel, utan att emottagaren är skyldig beloppet. NF (1877).
b) Blanco-accept, godkännandet af en vexel, å hvilken penningsumman eller förfallotiden ännu icke blifvit ifylld. Smedman Kont. 7: 13 (1874). Ekbohrn Främ. ord (1904).
-AFFÄR~02. köp o. försäljning af varor hvilka säljaren vid affärens uppgörande icke har i sin ägo; terminsaffär; jfr BLANK, adj. 2 e samt -FÖRSÄLJNING o. -TERMINSAFFÄR. LAHT 1898, s. 164.
-BILJETT~02. järnvägsbiljett på hvilken destinationsortens namn icke är tryckt utan tillskrifves. GHT 1889, nr 259 B, s. 1. SD(L) 1899, nr 322, s. 2.
(jfr a β) -ENDOSSEMANG~10(0)2 l. ~0102, äfv. -INDOSSAMENT~1002 l. ~0102, l. -INDOSSO~020. jfr -ENDOSSERING. Scheutz Prakt. affärsm. 193 (1856). Smedman Kont. 7: 13 (1874). För indossering är tillräckligt, om indossanten blott tecknar sitt namn, s. k. ”blankoindossament”. A. Looström i Rothschilds Handb. f. köpm. 1: 327 (1898).
(jfr a β) -ENDOSSERING~1020. jfr -ENDOSSEMANG. Fliesberg Handb. f. köpm. I. 2: 266 (1899).
(jfr a γ) -FULLMAKT~20 l. ~02. Öhrlander o. Leffler (1852). Sv.-fin. lagterm. (1883).
a) jfr BLANKO a γ α'. 2 NF (1905).
b) jfr BLANKO a γ β'. Möller (1790). Stavenow Frihetst. 122 (1898). 2 NF (1905).
(a) -FÖRSKRIFNING~020. förskrifning i hvilken kreditorns namn icke är utsatt. Möller (1790). Öhrlander o. Leffler (1852).
-FÖRSÄLJNING~020. försäljning af varor som säljaren vid affärens uppgörande icke har i sin ägo; jfr BLANK, adj. 2 e o. -AFFÄR. Hejdlösa spekulationer i terminsaffärer, såväl köp som blankoförsäljningar. SDS 1897, nr 392, s. 2. Haussen är nu så häftig, att en blankoförsäljning kanske är det bästa. Grebst Grängesberg 214 (1908).
(jfr a β) -GIRO~20. = -ENDOSSEMANG. Scheutz Prakt. affärsm. 193 (1856). Ekbohrn Främ. ord (1904).
-KREDIT~02. jfr BLANKO a α α', η, samt -ACCEPT a, -VÄXEL. Altén Buesching 71 (1831). Blanco-kredit, tillstånd att på någon utställa vexlar (trassera) utan att hafva någon fordran hos den, på hvilken de dragas; men också vanligen under vilkor att remittera acceptanten betäckning för vexelbeloppet före förfallotiden. Smedman Kont. 7: 13 (1874). SDS 1895, nr 290, s. 1. i bild. Under åtnjutande af ett creditif på blanco-credit, draga vexlar på det sannolika; till ett belopp, som ej kan godkännas ens af den fria poetiska phantasien. J. E. Rydqvist i Sv. litt.-fören. tidn. 1836, sp. 220.
-STÄLLE~20. Blanco-ställen: de ofyllda ställena i vexlar och assuranspoliser m. m. Carlén Handelsspr. (1860).
-TERMINSAFFÄR~0102. jfr -AFFÄR. LAHT 1907, s. 450.
-VÄXEL~20. växel dragen på grund af blankokredit. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 317 (1893).
Spoiler title
Spoiler content