SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOHAGA, v.; o. BOHAGAS, v. dep.
Etymologi
[afl. af BOHAG 4]
(†)
I. BOHAGA.
1) sköta ett hus, hushålla. (Änkan ville hafva den unge mannen) till hielp att försöria sin faderlösa barn, och vpöfva honom till att bohaga. Växiö domk. akt. 1656, s. 43. Serenius (1757; under house, sbst.).
2) bo; hafva hem o. hushåll (ngnstädes); hafva sitt härbärge l. kvarter. Willen i til godo taga, / Denne natt och ther bohaga / Widh min åsna i mitt stall. Kolmodinus Genes. B 2 b (1659). Om skönt hon .. wille mera äga honom skulle the äntå här effter intet wäl bohaga och leffwa tilsamman. Växiö domk. arkiv 1667, nr 267.
II. BOHAGAS. = I 2. G. I:s reg. 29: 420 (1560).
Spoiler title
Spoiler content