SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOJAR boja4r l. bå-, m.; best. -en, äfv. -n; pl. -er;
förr BAJOR, m.; best. -en; pl. -er (O. Petri Kr. 283 (c. 1540), Girs G. I 221 (c. 1630)), äfv. -ar (G. I:s reg. 24: 554 (1554)) l. = (G. I:s reg. 24: 553 (1554), Därs. 554 (: baijorne, best.)).
Ordformer
(bajor (bay-, bai-, baij-) G. I:s reg. 4: 196 (1527), A. Cronhiort (1701) i Handl. Finl. öden 1: 11 (: Bajore gårdar), baioor FH 4: 131 (1556). bojarin (boi-) Sv:s traktater V. 1: 40 (1585), Barckhusen Cotossichin 34 (1669); baiarin Sv:s traktater V. 1: 195 (1610). bojar (boy-, boi-, boij-) Sv:s traktater V. 1: 306 (1618) osv.; baijar E. Smepust (1712) i Karol. krig. dagb. 3: 154)
Etymologi
[fsv. baior, liksom ä. d. bajor, d. bojar, holl. bojaar, t. bojar, eng. boyar, fr. boyard, af ry. bojarin, pl. bojare, trol. af turk. bajar, förnäm person, magnat. Skrifningen baj- återger det centralryska uttalet, under det att boj- väsentl. torde bero på den ryska stafningen; jfr äfv. möjligheten af inverkan från t. Uppkomsten af -or i formen bajor är dunkel; man kan jämföra lit. bajoras]
(i fråga om ä. ry. samt rumänska förh.) adelsman af hög rang. Storeförstens aff Rydzseland fwlmyndoge sendingebud en bayor. G. I:s reg. 4: 196 (1527). Wåris baior och woiewode knes Michailo Wasilliewitz. Sv:s traktater V. 1: 195 (1610). Fursten i Moldau har förbudit Bojarernas eller Adelens fruntimmer at hädanefter bära kläder broderade med guld och silfver. SP 1780, s. 351. (Ivan den förskräcklige) lofvade att taga makten från de själfsvåldige bojarerna i sina egna tsariska händer. Hjärne Östanifrån 33 (1880, 1905). jfr STOR-BOJAR. — särsk. (tillf.) i utvidgad anv.: magnat, grandseigneur. Flere af våre rike Bojarer ärna sig ut till varma Baden dels i Aken, dels vid Carlsbad. Calonius Bref t. Porthan 348 (1798; i fråga om sv. förh.).
Ssgr: A: BOJAR-ADEL. Svedelius Statsk. 2: 30 (1868).
-BARN. (boiare- Barckhusen Cotossichin 31 (1669)) särsk. [efter ry. bojarskije děti, pl.] (numera knappast br.) i pl.: bojarsöner; se -SON. Lundblad Schlözer Handb. i ry. hist. 167 (1807).
-FÖRSAMLING.
-GÅRD. (bajors- G. I:s reg. 24: 553 (1554). bajore- A. Cronhiort (1701) i Handl. Finl. öden 1: 11).
-HOF. (†) bojargård. Widekindi Krigsh. 670 (1671).
-RÅD.
-SLÄKT.
-SON. (bajore- SUFH, Widekindi Krigsh. 323 (i handl. fr. 1611)) särsk. [efter ry. bojarskije děti, pl.] i pl. om de manliga medlemmar af bojarsläkterna som icke innehade hoftjänst; jfr -BARN. SUFH 3: 8 (1609). ”Bojarsönerna” .. bildade den besutna adeln på landet. Hjärne Fr. Moskva 36 (1888).
-VÄLDE.
-VÄRDIGHET.
-ÄTT.
B (†): BOJARE-BARN, -GÅRD, -SON, se A.
C (†): BAJORS-GÅRD, se A.
Spoiler title