SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOJORT boj4ort l. bojor4t, äfv. boj4ωrt l. bojωr4t, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Brahe Kr. 24 (c. 1585) osv.) l. -er (Tegel G. I 2: 63 (1622: Kraffuels Boijorter) osv.);
l. BOJERT boj4ert, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er G. I:s reg. 8: 242 (1533), Därs. 16: 367 (1544). = BtFH 3: 66 (1536)).
Ordformer
(bojort G. I:s reg. 8: 242 (1533) osv. bojert G. I:s reg. 8: 242 (1533) osv. bojart G. I:s reg. 8: 279 (1533), Svart Gensv. H 8 b (1558: Boiarte, pl.). baijort A. Oxenstierna 2: 330 (1618). boyer Möller (1745; under boyer))
Etymologi
[liksom ä. d. bojert af mnt. bojert, bojart, bojer, af mnl. boyer (holl. boeier), hvarifrån äfv. t. bojer, eng. boyer, fr. boyer äro lånade. Ordet är en afl. af mnl. boyen, boeyen, göra ett skeppsbord högre gm ofvanför däcket uppskjutande bordläggning. Bojorten har fått sitt namn på grund af att den i för o. akter var försedd med en sådan. Formen bojort, som icke har ngn uppvisad motsvarighet i andra språk, kan återgå på mnt. sidoformen bojart, som då måste ha inlånats under fsv. tid och haft starktonig l. åtminstone bitonig andra stafvelse; jfr dock äfv. sv. dial. kamfort, koffort ss. sidoformer till KAMFERT, resp. KOFFERT. Från o. med 1600-talet är denna form den i litteraturen förhärskande. Formen baij- torde bero på nt. uttal.]
(förr) ett slags mindre, flatbottnadt fartyg; jfr SMACK. Att skaffa oss ifrå Holland twå retsinnige (dvs. goda) Boyertter. G. I:s reg. 8: 242 (1533). The små (skeppen) .. såsom flackbottnar, bojorther medh 5 eller 6 stycken (dvs. kanoner) uppå. RP 7: 278 (1638). Til mindre sorter Fartyg, kan .. nyttjas sådane svärd, som brukas på Smacker och Boyertar. Chapman Skeppsb. 82 (1775). Strindberg Sv. öden 3: 214 (1890; i fråga om ä. förh.). — jfr KRAVELS-BOJORT.
Ssg: BOJORT-SEGEL. G. I:s reg. 29: 193 (1559).
Spoiler title
Spoiler content