SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
BORDLÄGGNING 3rd~läg2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BORDLÄGGA.
1) skeppsb. till BORDLÄGGA 1. (En nybyggnad, dvs. ett nybyggdt fartyg, bör,) då den blifvit fulltimrad, ändock få någre månaders ytterligare torkningstid, innan garneringen och bordläggningen sker. K. bref t. amiralitetskollegium 26 febr. 1778. — särsk. konkret: fartygsskrofs yttre trä- l. plåtbeklädnad. Dalman Sjölex. (1765). Bordläggning af ek eller alm är visserligen den varaktigaste, men gör dock båten väl tung för en yacht. Oxenstierna Vanderdecken 157 (1865). Bordläggningen .. består af valsade plåtar, fästade sins emellan och vid spanten i långskepps löpande rader, som kallas stråk. Engström Skeppsb. 49 (1889). — jfr DIAGONAL-, KLINK-, KRAVEL-, TRÄ-BORDLÄGGNING m. fl.
2) till BORDLÄGGA 2. Almqvist (1844). Utskotts förberedande hemställningar och förfrågningar må genast afgöras, derest icke bordläggning begäres. FFS 1867, nr 35, s. 43. Konstitutionsutskottets betänkande .. (var) anmäldt till bordläggning. Svedelius Repr. 396 (1889).
Ssgr: (2) BORDLÄGGNINGS-BESLUT.
(1) -BULT. bult hvarmed bordläggning fästes; jfr -NAGEL, -SPIK. Witt Skeppsb. 97 (1858).
(1) -GÅNG, pl. -ar. plankrad i fartygssida; jfr -STRÅK. Witt Skeppsb. 65 (1857). På klinkbygda (båtar) ligger hvarje bordläggningsgång öfver kanten på närmaste bordläggningsgång under. Frick o. Trolle Sjöm. 221 (1872).
(1) -LASK. skarf mellan två närliggande plankor i samma bordläggningsgång. Witt Skeppsb. 267 (1863).
(1) -NAGEL. jfr -BULT. Björkman (1889).
(1) -NÅT. fog l. mellanrum mellan två närliggande (plankor i olika) bordläggningsgångar. Witt Skeppsb. 226 (1863).
(2) -ORDNING. NF 2: 890 (1877).
(1) -PLANKA. Norberg Vial. 93 (1782).
(2) -PLENUM. jfr -SAMMANTRÄDE. Den 6 oktober var ett kort bordläggningsplenum i (riksdags-)kamrarna. De Geer Minnen 2: 123 (1892).
(1) -PLÅT. plåt som användes till bordläggning på järn- l. stålfartyg. Tekn. tidskr. 1880, s. 156. Bordläggningsplåtarna inom hvarje stråk stöta ”stumt” emot hvarandra (kant i kant). Wrangel Sv. fl. bok 439 (1898).
(1) -RING. En bordläggnings- eller garneringsring utgöres af tvenne mot hvarandra svarande plankgångar, en på hvarje sida af fartyget. Witt Skeppsb. 44 (1857).
(2) -SAMMANTRÄDE~1020. sammanträde enbart för bordläggning af ärenden som vid senare sammanträde(n) skola behandlas; jfr -PLENUM. PT 1882, nr 94 A, s. 3.
(1) -SPIK. jfr -BULT. AB 1845, nr 221, s. 1.
(1) -STRÅK. längsgående rad af bordläggningsplåtar i fartygssida; jfr -GÅNG. På jernfartyg förstås med berghult det bordläggningsstråk, som ligger midtför öfversta däck. NF 2: 285 (1877). Hägg Fl. 59 (1904).
(1) -TIMMER.
(1) -YTA. På kravelbygda båtar är bordläggningsytan jemn. Frick o. Trolle Sjöm. 221 (1872).
(2) -ÄRENDE. ärende som är bordlagdt l. skall bordläggas.
Spoiler title
Spoiler content