BORTEFTER bortäf3ter2, i sht i Sthm o. östra Götal. äfv., i Skåne vanl. 040, äfv. 4 32 resp. 4 40, l. 3~20 resp. 4~10 (borte`fter Weste, bårrtä`fftr, äfv. bå´rrtäfftr Dalin), prep. l. adv. (äfv. särskrifvet)
Etymologi
[fsv. bort äptir (prep.); till BORT 6]
I. prep.: i riktning från en gifven plats utefter l. längs efter l. utmed (ngt). De ro bortefter stranden. Hela vägen bortefter. Han .. smyger bortefter skogskanten. Almqvist (1844). Ångsågarna bortefter hela vida snöfjärden. Högberg Utböl. 2: 9 (1912).
II. (†) adv.: ungefär, bortåt. Han är väl bortefter en femtio år gammal. Almqvist (1844; angifvet ss. förekommande ngn gg i ovårdadt tal).
