SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1921  
BOSÄTTNING 3~sät2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. bosætning, bosættelse, nor. dial. busetning]
vbalsbst. till BOSÄTTA o. sätta bo (se BO, sbst.1 2 c); särsk.
1) till BOSÄTTA II 1. Det landskapet som .. af .. (gallernas) der skedda bosättning, kallades .. Galatien. Ödmann Str. förs. 1: 349 (1799). Ett anbud .. som, derest det antagits, redan nu skulle hafva föranledt .. (Franzéns) bosättning i Sveriges hufvudstad. Wirsén i 3 SAH 2: 242 (1887). — särsk. (föga br.) konkret, närmande sig bet. nybygge. Åbo allm. tidn. 1818, nr 3, s. 1. Bosättningarna ligga ganska glest. TurÅ 1905, s. 294.
2) till BOSÄTTA II 2 l. sätta bo, om handlingen att sätta (eget) bo; särsk. om det för bosättningen nödiga anskaffandet af möbler, husgeråd o. d. Sahlstedt (1773). Tegnér 6: 96 (1827). Inte skall ni behöfve sörja för bosättning; du får Lillmalma som det står. Wetterbergh Altart. 319 (1848). Och så bosättningen! Den ginge till minst 4,000, bara den. Hedenstierna Fru W. 131 (1890). — stundom närmande sig bet.: bohag, husgeråd. Almqvist (1844). Östergren (1917).
Ssgr (i allm. till 2): BOSÄTTNINGS-AFFÄR. affär där bosättningsartiklar försäljas. AB 1890, nr 14, s. 4.
-ARTIKEL. i sht i pl.: för bosättning behöfliga föremål, i sht köks- o. husgerådssaker. —
-MAGASIN. (större) bosättningsaffär. —
(1) -ORT. Olivecrona Mak. gift. 243 (1859).
(1) -RÄTT. rätt att bosätta sig (ngnstädes). Den bosättningsrätt i landet, som .. var .. (de utländska köpmännen) medgifven. VittAH 19: 300 (1850).
-VANDRING. (i fråga om ä. förh. bland allmogen) af fästfolk företagen vandring (i socknen) för uppsamlande af bidrag till den blifvande bosättningen. Fatab. 1912, s. 39.
Spoiler title
Spoiler content