SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1921  
BOSTAD 3~sta2d, r. l. m.; best. -en; pl. -städer.
Etymologi
[af BO, v.1, o. STAD, ställe; jfr fsv. bostaþer, läger, gård, by, d. bosted, isl. bústaðr, bostad]
1) (numera mindre br.) plats att bo på, boplats, boningsplats; boningsort. Genom en del Hemmans-brukares utflyttning från Byarne til särskilde Bo-städer, genom kärrs och mossars utdikning .. (osv.) skulle Dal-Allmogen .. finna tilräcklig föda inom sin Lands-ort. Hermelin PVetA 1773, s. 26. Nordforss (1805). Ingemund valde åt sig bostad i en liten .. dal, och lade grund till en gård. Lönnberg Fnord. sag. 1: 46 (1870). Dalin Synon. 43 (1870).
2) hus l. våning (l. rum) att bo i. Varma, sunda, ljusa, soliga, bekväma, billiga, fuktiga, hälsofarliga, eländiga bostäder. Kontant lön och fri bostad. Almqvist (1844). SFS 1846, nr 14, s. 13. De för den timliga existensen oundgängligaste behofven af föda, kläder och bostad. EkonS 1: 459 (1894). bildl. Kroppen är icke blott själens bostad, utan äfven dess lefvande organ. Tegnér 3: 377 (1836); jfr 1. — jfr ARBETAR-, CHEFS-, DISPONENT-, PRIVAT-, SOMMAR-, VAKTMÄSTAR-BOSTAD m. fl.
3) mera abstr.: hemvist, boning. Han har sin bostad i en vindskammare. Taga sin bostad ngnstädes. En tillfällig bostad. Almqvist (1844).
Ssgr (till 2): BOSTADS-ADRESS. Geijer Postförf. (1890).
-ARKITEKT.
-ARKITEKTUR. UB 1: 343 (1873).
-BAND. [jfr nor. bostedsbaand]
1) tvång att vara bosatt inom ett visst område. De båda fältskärerne voro underkastade bostadsband. De hade nämligen skyldighet att bo och vistas .. inom regementets indelningsområde. KFÅrsb. 1912, s. 68. särsk. (föga br.) jur. Bostadsband, .. den inskränkning i den personliga friheten, som en efter utståndet tvångsarbete frigifven lösdrifvare får vidkännas, i det han är pliktig att ofördröjligen begifva sig till den ort, dit han förpassats, och därefter under två års tid icke får utan särskildt tillstånd uppehålla sig utom kommunen. 2 NF (1905).
2) [jfr motsv. anv. í nor.] polít. om det förhållandet att en persons (politiska) valbarhet är bunden vid det valdistrikt inom hvilket han är bosatt l. mantalsskrifven resp. (sedan 1909) där han är införd i vallängd. GHT 1896, nr 155 A, s. 2. Anm. Stundom användes bostadsband äfv. i fråga om rätten att utöfva (politisk) rösträtt. 2 NF (1905). Östergren (1917).
-BOSTÄLLE~020. boställe enbart afsedt att bereda innehafvaren förmånen af fri bostad; motsatt: jordbruksboställe; äfv.: boställe som innehafvaren själf bebor. Kindblad (1868). SFS 1900, Bih. nr 8, s. 48. —
-BRIST. otillräcklig tillgång på bostäder. —
-BYGGNAD. bostadshus. —
-FASTIGHET~200 l. ~102. SFS 1902, nr 84, s. 23. —
-FRÅGA(N). särsk. i sg. best.: frågan om anskaffande af tillräckliga bostäder l. om förbättrande af (särsk. arbetarklassens) bostadsförhållanden. För visso utgör bostadsfrågan en ej ovigtig del af arbetarfrågan. UB 1: 347 (1873).
-FÖRENING. ekonomisk sammanslutning för att gm husbyggnad l. beviljande af byggnadslån bereda bostäder företrädesvis åt föreningens medlemmar. Lundin N. Sthm 21 (1887). Raphael Bostadsfr. 67 (1903).
-FÖRHÅLLANDE. i sht i pl. Trånga gator och oändamålsenliga bostadsförhållanden. PT 1892, nr 251, s. 3. —
-FÖRMÅN~20 l. ~02. om förmånen af fri bostad; särsk. om dylik i aflöning ingående förmån. SFS 1901, Bih. nr 43, s. 1. Bostadsförmån, som egare .. eller brukare af fast egendom åtnjuter å fastigheten. PT 1910, nr 277 A, s. 2. —
-GATA. motsatt: affärsgata. TT 1901, V. s. 85. —
-HUS.
-HYGIEN.
-INSPEKTION. (offentlig) inspektion af bostäder o. bostadsförhållanden (särsk. hos arbetarklassen). Raphael Bostadsfr. 19 (1903).
-INSPEKTRIS.
-INSPEKTÖR. jfr -INSPEKTION. Kommunala och statliga bostadsinspektörer. Raphael Bostadsfr. 17 (1903).
-LÄGENHET~200 l. ~102. —
-NÖD. svår bostadsbrist. Åtgärder .. till bostadsnödens afhjälpande. GHT 1896, nr 231 B, s. 1. —
-REFORM. reform af (särsk. arbetarklassens) bostadsförhållanden. EkonS 2: 636 (1902).
-STATION. område inom hvilket tjänsteman med vidsträckt tjänstgöringsdistrikt (t. ex. bergmästare) skall hafva sin bostad. SFS 1874, nr 103, s. 3. —
-STRECK. polit. = -BAND 2.
-TELEFON. telefon(apparat) i bostad; motsatt: affärs-, kontorstelefon. —
-TILLGÅNG~20 l. ~02. —
-UPPGIFT~20 l. ~02. uppgift om bostadsadress.
Spoiler title