BRONSERA broŋse4ra, stundom äfv. bron-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Ordformer
(bron(t)z- BerC11Begrafn., Hagdahl)
Etymologi
[jfr d. bronzere, t. bronzieren, af fr. bronzer, afledn. af bronze (se BRONS)]
färga l. öfverstryka (ngt) med bronsfärg, bronsfärga, bronsförgylla. BerC11Begrafn. 1697, s. C 2 b. Bronzerade föremål af trä (skola) .. antingen .. efterhärma antik bronz, eller skola de visa en matt (guld-, silfver- eller kopparfärgad) yta af metalliskt utseende. Eneberg Karmarsch 1: 220(1858). Den artikel som skall bronzeras, penslas först med en tunn lösning af glasvatten och doftas sedan med bronzpulfver. Hagdahl Det bästa 68(1885). — särsk.
a) bildl., i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: bronsfärgad. Jänk i spegeln, fjäll och fnas, / Skrynkor i bronzerad panna. Lenngren 81(1797). Thomson Insect. IX(1862). Patron Törnqvist (var) .. nästan bronserat mörklagd i ansiktet. Högberg Frib. 49(1910).
b) ss. vbalsbst. bronsering i mer l. mindre konkret anv., dels om bronsliknande färgnyans, dels om det färgstoff hvarmed ngt bronseras, bronsfärg; jfr BRONS 3o. 4. Bronzering på koppararbeten är en castaniebrun färg, som erhålles genom anlöpning, då koppararbetet hålles öfver hettan. Rinman(1788). Smärre gipsfigurer kan man indoppa i den smälta massan och hålla dem framför en koleld .., så att bronseringen intränger. AHB 12: 33(1865).
-SALT. jfr BRONS-SALT.Eneberg Karmarsch 2: 607(1861). Bronssalt (Bronsersalt), benämnes en blandning af Antimontriklorid och Olivolja, som användes till brunering af jernvaror, då dessa samtidigt få ett bronsartadt utseende. Ekenberg (o. Landin)(1888).
SAOB
