SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BRYGGERI bryg1eri4, n.; best. -et, äfv. -t; pl. -er ((†) = SDS 1899, nr 96, s. 3 (cit. fr. 1602), Sahlstedt (1773)).
Etymologi
[till BRYGGA, v.1; jfr d. bryggeri]
1) abstr.: handlingen l. sysselsättningen l. yrket att brygga, bryggande. Bryggiarna skola .. sigh medh ingen annan Handel befatta, .. än som medh theras Bryggerij. ÅthskSthmStadzOrd. g 3 b (1635). Den Hartmanska (släkten), som i långa tider .. idkade bryggeri från son till son. Lundin (o. Strindberg) GSthm 419 (1881). Erik, som varit ute i Tyskland och lärt bryggeri. Hedenstierna Fideik. 220 (1895).
2) konkret: inrättning (byggnad l. komplex af byggnader) där bryggande yrkes- l. affärsmässigt bedrifves; förr äfv. allmännare, = BRYGGHUS 1. De allmänne Brygg- och Brännerierne (i staden). Stiernman Com. 6: 551 (1718). Tidigare — då .. hvarje hem på landsbygden hyste ett bryggeri och vanligen äfven ett bränneri. Fahlbeck Världsåskådn. 4 (1910).
Ssgr: BRYGGERI-ARBETARE~0200. —
-DRIFT.
-DRÄNG. (föga br.) jfr BRYGGAR-DRÄNG. Bryggaren .. skjuter skulden (för det dåliga ölet) på sin bokhållare, hvilken åter öfverflyttar den på bryggeridrängen. AHB 1: 60 (1859).
-HANDTERING. Weise 1: 183 (1769).
-HARTS. bryggharts. NF 16: 61 (1891).
-IDKARE.
-INDUSTRI.
-JÄST. bryggjäst. NF 18: 629 (1894).
-KONST. bryggkonst. UB 5: 187 (1874).
-KORN. maltkorn; jfr BRYGG-KORN. MosskT 1887, s. 336.
-MÄSK. eg. om blandningen af hett vatten o. gröpt malt hvarifrån vörten urlakas; vanl. om (den till boskapsfoder användbara) återstoden, sedan vörten aftappats: draf. PrHb. 1: 561 (1885).
-NÄRING. PH 12: 49 (1780).
-RÖRELSE.
-VERK. (†) större bryggeri; jfr BRYGGAR-VERK. PT 1791, nr 4, s. 3. Dalin (1850).
-YRKE(T). Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content