SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1924  
BUMS bum4s, adv.
Etymologi
[jfr d. bums (äfv. sbst. med bet.: doft ljud, slag), nt. o. t. bums; urspr. härmande ljudet af slag l. fall]
(hvard.) genast, strax, tvärt, ”hux flux”, ett tu tre; stundom: till hvarje pris, ovillkorligen; ofta förstärkt till bums i kanalen [uttr. uppgifves förskrifva sig från festligheterna vid Göta kanals invigning 1832, hvarvid åtskilliga deltagare, som tagit för mycket till bästa, plumsade i kanalen; se Grimberg SvFolk. 8: 507], äfv. bums i backen, stundom bums bas (jfr BUS, interj. o. adv. II). Spader knekt! .. Nå det var bra: / Bums den ville Ulla ha. Bellman 3: 143 (1790). Jolin Bröstkar. 71 (1849: bums bas). AFSoldan (1849) hos Aho Soldan 172 (: bums i kanalen). Hofsten Barnh. 2: 131 (1885: bums i backen). Nordenstreng EurMänRas. 132 (1917). — särsk. [jfr motsv. anv. i sv. dial. samt d.] (starkt hvard., numera föga br.) angifvande riktning: rakt, direkt. Ett skott bums i hjertat. Sparre Stand. 263 (1847).
Spoiler title
Spoiler content