SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
CENDRÉ saŋdre4 (sangdré Andersson Frem. ord (1845, 1857)), adj. (vanl. oböjl. o. användt ss. predikativ); äfv. sbst.; ss. sbst. m. o. f.; best. (föga br.) -en l. -n; pl. -er. Anm. I st. f. attributiva former af (det enkla) ordet i adjektivisk funktion brukas i fråga om hår osv. vanl. dylika af ssgn CENDRÉ-FÄRGAD.
Etymologi
[jfr t. cendré, af fr. cendré, af cendre, aska, af lat. cinis (se CINERARIA)]
I. adj.; i fråga om färgen på hår (l. skägg), eg.: askfärgad, askgrå; jfr ASK-BLOND; (åtm. numera) vanl. i allmännare bet., om hår osv.: af en färg midt emellan ljust o. mörkt, om person: med hår osv. af en mellanfärg mellan ljust o. mörkt. Han är blond, men hans syster är mera cendré. Hennes hår är cendré. En nymph cendrée och en ann' brunett. Bellman 3: 56 (1790). Cendré blef favoritfärgen. Journ. f. litt. o. theat. 1811, s. 1027. Pfeiffer (1837). Ekbohrn Främ. ord (1878). — (föga br.) i attributiv anv. Han gifte sig med en cendré tjugofyraåring. Strindberg Giftas 1: 286 (1884).
II. sbst.: person med askfärgadt hår (o. skägg) l. (numera vanl.) med hår osv. af en mellanfärg mellan ljust o. mörkt. Man kan knappt säga, att hon är blondin; hon är snarare en cendré. En tjugoårig cendré. Blondiner, cendréer och brunetter. Cendré .. ljuslätt person, med blå ögon och föga mörkt hår. Andersson Frem. ord (1845, 1857).
Ssgr: CENDRÉ-FÄRGAD03~20. om hår (l. skägg). En sextonårig blondine .. med .. ett äkta perlband, som .. försvinner i de cendréfärgade flätorna. Böttiger 6: 223 (1836). Största svårigheten (i afs. på färgbeteckningen) gjorde å ena sidan de gråblå ögonen å den andra det cendréfärgade håret, som måste föras in under rubrikerna blond eller brun. J. V. Hultkrantz i Tidskr. i mil. helsovård 1897, s. 21. 66,7% af vårt lands befolkning hafva blå eller grå ögon samt 75,3% gult eller cendréfärgadt hår. PT 1903, nr 87 A, s. 3. —
-HÅR~2. Dean Konsten att bli vacker 50 (1900).
Spoiler title