SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CEREMONI ser1emωni4 l. se1r-, äfv. -mon- l. -mån-, stundom 0104 (ceremoni´Weste), r. (f. Sahlstedt, Dalin (1850), Lundell); best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Ordformer
(ceremonia L. Petri 1 Post. K 5 a (1555); seramonia RA 1: 517 (1547); ceremonior (pl.) Sigfridi D 7 b (1619). ceremonie L. Petri 2 Post. 237 b (1555), Sahlstedt (1773), Kellgren 2: 140 (1791); ceremonier (pl.) O. Petri P. Eliæ g 2 a (1527) osv.; ceremoni Serenius (1734, under ceremony) osv. ceri- Mess. 1531, s. A 1 b, Afh. om klädedr. 3 (1773). cære- KOF 1: 224 (1575). ceremon Lind (1749; jämte ceremonie))
Etymologi
[jfr t. ceremonie, eng. ceremony, fr. cérémonie, af lat. cærimonia, fromhet, helighet, heligt bruk, religionsbruk]
1) eg. om religionsbruk: helig l. högtidlig handling som ingår ss. ett moment i gudstjänsten l. i en religiös förrättning osv.; allmännare: handling af mer l. mindre symbolisk art som utföres på visst sätt (i enlighet med vissa stadgar l. vissa sedvänjor) o. afser att förhöja l. bidraga till högtidligheten l. ståten vid ett visst tillfälle; (mer l. mindre) högtidlig handling l. förrättning; högtidlighet; äfv.: akt (se AKT, sbst.1 I 3). Kyrkliga ceremonier. Ceremonierna vid kröningen. Vanliga l. vedertagna l. öfliga ceremonier. Ceremonien hade redan försiggått l. ägt rum. Intagandet i ordenssällskapet skedde under öfliga ceremonier. Wij haffue monga Ceremonier och brukningar när sacramenten förhandles, them sacramenten j sich sielff wel kunde wara förwtan. O. Petri Handb. 1529, s. A 3 a. The ceremonier som cröningen til lydde (dvs. hörde till kröningen). Dens. Kr. 327 (c. 1540). Vti alle stånd är brukeligit, at när nogon dervti inträdher .. Så plegar der uti (dvs. därvid) brukas någre synnerlige Ceremonier, der medh Sådant stadhfäst warder, Alt så hafwa och wåre gamble förfäder ibland andre Ceremonier och så förordnat att brudgummen skulle till sitt ectenskaps fulbordan, dricke sin kiäre brudh till. Bureus Suml. 79 (c. 1600). Kyrkol. 1: 7 (1686). Våra Christeliga Ceremonier. Bælter Cerem. 43 (1760). Den Ceremonien, som förrättades af Konungen i Frankrike Skärtorsdagen, at tvätta fötterne på 13 Gossar. Björnståhl Resa 1: 15 (1769). Några ceremonier böra finnas af allmän beskaffenhet, det vill säga: sådana, att alla (i förbundet), utan afseende på Grad, deri deltaga. Almqvist Manhemsförb. hist. 119 (1820). Sedan ceremonien (dvs. aftäckandet af Bellmans byst) var förbi, redo kungen och prinsen upp inom skranket. Tegnér 6: 116 (1829). Vid Konungens .. begrafning .. saluteras under ceremonien (med 42 skott). SFS 1858, nr 64, s. 26. Rättighet och skyldighet att taga auspicier tillhörde .. ämbetsmannen, men själfva ceremonierna .. utfördes af augurerna. Lindroth Rom. antikv. 18 (1880, 1900). jfr AFTÄCKNINGS-, ANDAKTS-, BEGRAFNINGS-, BRÖLLOPS-, DÖPELSE-, HOF-, INSTALLATIONS-, INVIGNINGS-, KORSKYSSNINGS-, KRÖNINGS-, KYRKO-, OFFER-, ORDENS-, PRESENTATIONS-, RELIGIONS-, RENINGS-, TEMPEL-, TROLOFNINGS-, VIGSEL-, ÄRE-, ÖPPNINGS-CEREMONI m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. göra l. hålla l. pläga en ceremoni l. ceremonier, utföra l. iakttaga l. bruka ceremonier. The ceremonier, som man hafver pläghat. RA 1: 120 (1529). Därs. 441 (1545). Accolade, .. omhalsning, .. brukas egenteligen om den ceremonien som giöres af konungen när han slår någon til Riddare. Serenius (1734).
b) med tanke på ceremonien ss. ngt blott yttre o. på grund däraf mer l. mindre oviktigt, ss. en blott formalitet. Yttre ceremonier. Tomma l. meningslösa ceremonier. At all theres (dvs. katolikernas) rening j Scrifftemålen, icke annat är än een vthwertes Ceremonie. L. Petri 2 Post. 237 (”235”) b (1555). Efftersåsom ock samme sedwane om Glafwen (vid adliga bröllop) icke allenast är att achta som en Ceremonie, uthan begriper uthi sigh åthskillige sköne och reale bemärkelser. RARP V. 1: 148 (1652). (Kanslirådet Bjerkén) visste .. skilja blotta ceremonier från verkliga ändamålet (med ordenssällskap). Rosenstein 1: 19 (1780). Ceremonien hade fjettrat henne vid en ung man, som begärt hennes hand, icke hennes hjerta. Elgström 185 (c. 1809). Gudstjensten blef (inom den katolska kyrkan) en meningstom ceremoni. Wallin Rel. 1: 301 (1817, 1825). Tegnér 6: 272 (1835). Cavallin (1875).
c) (skämts.) om hvardaglig handling o. d. som är förenad med åtskilliga omständigheter l. åtskillig tidsutdräkt osv. Jag klädde af mig, och som ljuset blåst ut midt under ceremonien, kröp jag i mörkret under björnskinnet och försökte få sofva. Nyblom Hum. 82 (1874, 1883).
d) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] bruk l. formalitet som kräfves af etiketten i umgängeslifvet, handling l. åtbörd afsedd att vara ett uttryck för höflighet o. d.; (mer l. mindre konventionell) artighetsbetygelse; koll. o. (mer l. mindre) abstr. i sg.: etikett; besvärlig l. öfverdrifven höflighet; särsk. i uttr. utan ceremoni, utan krus l. fjäsk l. omsvep. Ceremonie, krus. Swedberg Schibb. 255 (1716). Jag pinade .. mine bekante i samtal med oändeliga Ceremonier och små Civiliteter. Dalin Arg. 1: 210 (1733, 1754). De reglor, som höra til Cérémonien vid inkomst i et rum. Walcke Dansk. 1: A 4 b (1783). Tillåt at jag omfamnar Dig utan ceremoni och tro att min vördnad och min tacksamhet ej äro förminskade fast jag utelämnar den vanliga slutcomplimenten. Leopold i 2 Saml. 9: 37 (1798); jfr 2. All öfverflödig etikett och ceremoni är här (dvs. vid hofvet i Berlin) bannlyst från de kungligas personer. Trolle-Wachtmeister (1804) hos Tegnér Trolle-Wachtmeister 1: 33. Dalin (1850). Han hatar krus och ceremonier. Strindberg Nya riket 113 (1882). Alla ceremonier äro i och för sig öfverflödiga, men en person af verld bör känna dem. Hagdahl Fråga mig 174 (1883).
e) [jfr t. ohne alle l. weitere ceremonien, eng. without ceremonies] i pl. i allmännare anv.: formaliteter, ”omständigheter”; i sht i uttr. utan (alla) ceremonier, utan vidare. Alle dee andre steder, som uthan ceremonier och een long belegring vinnas kunde. G. Horn i Oxenst. brefv. 8: 285 (1635). Att emottaga och affärda affälliga hedningar var för biskoparne vid denna tid en alldaglig förrättning, som icke kräfde vidare ceremonier. Rydberg Ath. 78 (1859, 1866; uppl. 1876: omständigheter).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera föga br.) abstr. i sg.: iakttagande l. användande af vederbörliga ceremonier l. formaliteter, högtidlighet; förr äfv.: pomp, ståt; i sht i uttr. med ceremoni, utan ceremoni. Fäst- och trolåfningar skola skee och förrättas .. utan stoor Ceremonie, pracht, omkostnad och öfwerflödh. HSH 31: 59 (1661). Slå i med cer'moni! Bellman 1: 171 (1771). Alla Kyrko-Ceremonier gå här för sig utan Ceremonie. Björnståhl Resa 2: 41 (1773). Guldklockan togs med mycken ceremoni från väggen, och sedan min mor omfamnat och kyst mig, förklarade hon, att jag skulle få taga den med mig. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 64 (1830). Själf förbundets skapare, helsar han (dvs. Atterbom) med mycken ceremoni dess öfriga medlemmar. Böttiger i SAH 49: 275 (1873).
Ssgr (i allm. till 2): CEREMONI-BAL1003~, stundom 0103~2. (förr) om hofbal. NF 1: 1468 (1876).
-BEGRAFNING~020. (förr) G. J. Ehrensvärd 2: 186 (1780; om högtidlig begrafning af en hofdam).
(1, 2) -BILD~2. konst. historisk genremålning af dekorativ art som framställer en kröning, en militärmönstring, en presentation osv.; jfr -PORTRÄTT. Ljunggren Est. 2: 290 (1860, 1883). NF 13: 1546 (1889). Inom det religiösa måleriet förekommer ett stort antal framställningar, som egentligen äro att anse som ceremonibilder, t. ex. konungarnas tillbedjan. Därs. 20 (1896).
-DAG~2. [jfr fr. jour de cérémonie] (mindre br.) dag på hvilken ett hof osv. uppträder i all sin ståt i anledning af ngn (större) högtidlighet. Tegnér 6: 280 (1836). Konungen (var under frihetstiden) en statsdocka som man iklädde en purpurmantel och maktens tomma sinnebilder, för att dermed tillfredsställa folket på ceremonidagar. A. Cronholm i SKN 1841, s. 98. Palmblad Fornk. 1: 192 (1843).
-DRÄKT~2. [jfr fr. habit de cérémonie] (mindre br.) högtidsdräkt, galadräkt, paraddräkt; jfr -KLÄDER. Hasselquist Resa 86 (1750). Till ceremoni- och statdrägter bibehållas släpen. Freja 1880, s. 33.
-KALAS~02. (föga br.) jfr -MIDDAG, -MÅLTID. (Ett) ceremoni-kalas, vid hvilket man låter maten kallna innan man kan komma öfverens om första platsen. Hagberg Shaksp. 7: 67 (1849).
-KLÄDER~20, pl. (föga br.) = -DRÄKT. Hasselquist Resa 87 (1750).
-KONTRADANS~002. (förr) G. J. Ehrensvärd 2: 336 (1779).
-MARSCH~2. (knappast br. utom i Finl.) paradmarsch. (Från kullen) ser ni bäst ceremonimarschen och hör äfven musiken. Ahrenberg Vår landsman 134 (1897).
-MIDDAG~20 l. ~02. [jfr fr. dîner de cérémonie] (föga br.) jfr -KALAS. Dalin Fr.-sv. lex. (1842, under cérémonie).
-MÅLTID~20 l. ~02. (föga br.) jfr -KALAS. Dalin (1850).
(1) -MÄSTARE~200. [jfr fr. maître des cérémonies] funktionär vid hof, inom orden osv. som har att arrangera, öfvervaka iakttagandet af o. leda ceremonierna vid fester o. d. Hist. tidskr. 1899, s. 326 (i handl. fr. 1666). Rangordn. 1696, s. A 2 b. Hofcal. 1749, s. 72. Bägge hade året förut blifvit ämbetsmän, öfverceremonimästare och ceremonimästare, vid Kungl. Maj:ts orden. Nyblom i 3 SAH 5: 110 (1890). Sv:s statskal. 1903, afd. 8, 904. jfr UNDER-, VICE-, ÖFVER-CEREMONIMÄSTARE. mer l. mindre oeg.; särsk.
a) om person som uppträder som festarrangör. (J. H. Schröder) var ett slags ceremonimästare för universitetet. Svedelius Förfl. lif 291 (1887).
b) om person som fäster stor vikt vid l. är väl förtrogen med ceremonier. (Jag vill ej förtjäna namn af) Pedantisk Ceremonie-Mästare. Livin Kyrk. Förord 2 (1781). Han är en riktig ceremonimästare i allt, som hör till hedersaffärer. Hagberg Shaksp. 10: 182 (1850).
(1) -MÄSTARINNA~0020. särsk. i fråga om orden; jfr föreg. SDS 1889, nr 35, s. 2. Bergsten Amarant. 34 (1901).
-PORTRÄTT~02. konst. porträtt af en högt uppsatt person i uniform l. praktfull dräkt; jfr -BILD. G. Göthe i SD(L) 1894, nr 10, s. 5.
-SVÄRD~2. (mindre br.) jfr PARAD-VÄRJA. Ill. Sv. 1: 90 (1882).
-TAFFEL~20. Ceremonitaffel .. den särskilta taffel, vid hvilken blott furstliga personer spisa och samteliga högre hoftjenare passa upp. Dalin (1850).
(1) -TVÅNG~2. jfr CEREMONIAL-TVÅNG. Hjärne K. XII 78 (1902).
(1, 2) -VISIT~02. (numera mindre br.) artighetsvisit. G. J. Ehrensvärd 2: 43 (1780). Alltid tre dagar efter sista bjudningen, och dessutom en gång i veckan, kom han .. på ceremonivisit. Cederborgh OT 1: 53 (1810). Fruarne gjorde .. ceremonivisiter. Carlén Skugg. 2: 196 (1865). Hagdahl Fråga mig 173 (1883).
(1) -VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. jfr CEREMONIAL-VÄSEN. Ahnfelt Stud.-m. 1: 201 (1857). E. C. Tegnér i VittAH 32: 14 (1892).
Spoiler title