SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CERESIN ser1esi4n l. se1r-, n. l. r.; best. -et l. -en.
Etymologi
[jfr t. ceresin, eng. ceresin, ceresine, fr. cérésine; medelst den i kemiska ämnesnamn vanl. afl.-ändelsen -ine (-in) bildadt på oregelbundet sätt af lat. cera, vax (jfr CERAT)]
kem. o. tekn. gm rening af bergvax framställd produkt som användes ss. surrogat för bivax, vanl. i blandning med detta; konstgjordt vax, konstvax, vaximitation; äfv. om den som handelsvara förekommande blandningen af konstvax o. naturligt vax; jfr CERIN, sbst.1 2, CEROSIN 1 samt OZOKERIT. Ett på sista tiden från Österrike i handeln infördt bonmaterial, kalladt ceresin, från ceresinfabriken i Stockerau vid Wien. Tekn. tidskr. 1877, s. 61. NF 12: 539 (1888). 2 Uppf. b. 7: 587 (1903). — jfr RÅ-CERESIN.
Ssgr: CERESIN-FABRIK103~02. Tekn. tidskr. 1877, s. 22 (se ofvan).
-LJUS~2, sbst. 2 Uppf. b. 7: 513 (1903).
-PAPPER~20. med ceresin bestruket papper. Ekenberg (o. Landin) 194 (1889). Ofta föreskrifves .., att plåster skall utbredas .. på .. ceresinpapper. Ahlberg Farm. tekn. 216 (1899).
-SILKESPAPPER~0020. jfr föreg. Därs. 205.
Spoiler title