SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CERT sær4t, r. (m. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er40, äfv. (i sht i mellersta o. norra Sv.) 32.
Etymologi
[jfr mnt. serte, tzerte, sarte(r), serter(e), certer(e), tzerter(e), kontrakt, t. zerte, kontrakt mellan skeppsbyggare o. redare om fartyg som skall byggas, byggnadsplan till ett skepp, äfv. skeppscert, ä. t. zerter, sarter, holl. certer, charter, kontrakt, äfv. skeppscert, eng. charter, kontrakt, af ffr. charte resp. chartre, af lat. charta, papper (se KARTA) resp. det däraf bildade dimin. chartula; jfr CERTEPARTI]
1) sjöt. slag l. klass af krigsfartyg med hänsyn till byggnadssätt, storlek, bestyckning osv.; (fartygs)typ. Certer eller slag af Skepp äro: 1:o Tredäckare. 2:o Sjuttio Canon-Skepp. 3:o Sextio Canon-Skepp. 4:o Femtio Canon-Skepp. 5:o Svåra Fregater och brigantiner. Dahlman Sjölex. (1765). Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 123 (efter handl. fr. 1766). Regl. f. fl. 1834, 1: v. Kongl. Flottans större och mindre fartyg af alla slag och certer. Gynther Förf. 6: 423 (1848). En pansarbåt af Sveas cert. Statsutsk. utl. 1893, nr 6, s. 10. — jfr FARTYGS-, SKEPPS-CERT.
2) oeg.: slag, art; ofta med nedsättande bibet. Svahn Öfversitt. 1: 127 (1898). Förrädare af Sprengtportens och Anjalamännens cert. SD(L) 1903, nr 186, s. 5.
Ssgr (till 1): CERT-DEPUTATION3~0002 l. ~0102. (förr) = -KOMMITTÉ. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 126 (1840; om en kommitté på 1760-talet).
-KOMMISSION~002. (förr) = följ. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 125 (efter handl. fr. 1767). G. J. Ehrensvärd 2: 104 (1780).
-KOMMITTÉ~002. kommitté af sakkunniga sjöofficerare, ingenjörer osv. för utredning af frågor rörande lämpliga fartygstyper o. d. för flottan; jfr föreg. o. -DEPUTATION. KrigsVAH 1883, s. 347. Katal. öfv. flottans utst. 1897, Bih. s. 31.
Spoiler title