SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1904  
CICERON si1serω4n l. sis1-, stundom -rå4n (rimmande med ton: Strandberg 2: 273 (1860)), m.||ig.; best. -en; pl. -er; l. (numera mindre br.) CICERONE vanl. (närmande sig det it. uttalet) ɟi1ɟerå4ne l. ɟiɟ1-, stundom si1s- l. sis1- (tjitjerå´ne Dalin; rimmande med måne: Snoilsky 1: 4 (1864)), m.||ig.; best. -en; pl. -er. Anm. Stundom förekommer den it. pluralformen ciceroni (Cuendias o. Féréal Span. 106 (1851)).
Ordformer
(cicerone Stjernstolpe Arndt 4: 41 (1808), Conv.-lex. (1821), Strandberg 4: 310 (1857; fyrstafvigt i vers), De Geer Minnen 1: 58 (1892))
Etymologi
[jfr t. o. eng. cicerone, fr. cicérone, af it. cicerone, troligen af namnet Cicero, på grund af de som ciceroner tjänstgörande personernas vältalighet, hvilken skämtsamt förliknats vid Ciceros. Ordet är i it. i sin nuvarande bet. påvisadt redan 1685; jfr Mabillon Museum italicum I. 1: 105 (1724)]
person som har till yrke att föra omkring besökande främlingar o. tillhandagå dem med upplysningar vid beseende af (anmärkningsvärda) byggnader, muséer, konstsamlingar o. d. (i sht i södra Europa) l. af särskildt besökta (natursköna) trakter; äfv. om person som mera tillfälligt utöfvar ciceronskap. Sådana (dvs. olärda) Vägvisare eller Antiquarier kallas uti Italien Ciceroner. Björnståhl Resa 1: 185 (1771). De Nürnbergska ciceronerna. Atterbom Minnen 219 (1817). Han var min Cicerone på flera af Stockholms märkvärdigare ställen, t. ex. Stenmuseum, Riksarchivet, Riddarholmskyrkan o. s. v. Ahnfelt Stud.-m. 1: 208 (1856). De sågo då .. hvad man ännu kan se der nere (dvs. i det gyllene husets underjordiska gångar), fast ständigt mer angripet af fukten och svärtadt af ciceronens fackla. Rydberg Rom. d. 148 (1882). Jag gjorde (en ångbåtsresa till Uppsala) för att tjäna såsom cicerone åt den förstnämnda af mina inklinationer och hennes mor. De Geer Minnen 1: 58 (1892). — bildl. Hvarje generation behöfver .. sin ciceron; ty vi vandra ej .. endast i ett museum af antiker, utan möta derjemte yttringarna af ett lif, som vexlar i oändlig mångfald. A. Cronholm i SKN 1842, s. 205 a.
Ssgr: CICERON-CHEF103~2. En person, fullständigt kunnig i tyska, franska och engelska språken, erhåller plats .. såsom Ciceronchef i Trollhättan. GHT 1897, nr 96 B, s. 2. —
-GOSSE~20. GHT 1895, nr 211 B, s. 1. —
-STIL~2. I en rask och liflig, ehuru mycket korthuggen ciceronstil .. ledsagar oss författaren genom slottets alla märkligare rum. G. Göthe i SD(L) 1904, nr 29, s. 2.
-TAXA~20. Tamm Sammans. ord 78 (1900).
Spoiler title