SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLEMATIS kle4matis l. 302, äv. klema4tis, r.; best. -en; pl. = l. -ar.
Ordformer
(vanl. skrivet cle-)
Etymologi
[av lat. clematis, viss rankväxt, av gr. κληματίς, torrt ris, viss rankväxt, avledn. av gr. κλῆμα, kvist, gren, vinranka; jfr det härav avledda gr. κληματῖτις, lat. clematitis, klematis]
i sht trädg. (individ l. art av) det till familjen Ranunculaceæ hörande växtsläktet Clematis Lin., sippranka; särsk. om vissa ss. prydnadsväxter odlade arter; äv. om själva blomman. SvTrädgFT 1884, s. 79. Strindberg HögreR 11 (1899). Östergren (1930).
Ssgr (i sht trädg.): KLEMATIS-ART. SkånTrädgFT 1880, s. 47.
-BLAD. PT 1908, nr 73 A, s. 3. —
-BLOMMA, r. l. f. —
-RANKA. ATGellerstedt i PT 1904, nr 53 A, s. 3. —
Spoiler title