SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1905  
DADEL dad4el, äfv. da4del, stundom dad3el2, ngn gg da3del2 (da´del Weste; dáddl Dalin; rimmande med adel, sadel: Arvidi 40 (1651)), i bet. 1, 3, 4 r. l. m., i bet. 2 äfv. f.; best. -n, numera sällan -dlen; pl. -dlar32, äfv. 40 (dàddlarr Dalin) ((†) dadler B. Olavi 77 b (1578), Spegel Guds verk 119 (1685) m. fl. dadeler Rudbeck Atl. 3: 574 (1698). dadels Kiöping Resa 34, 53 (1667). dadel (antydande, att ordet kunnat vara n.) Lex. Linc. (1640; under tamarindi)).
Ordformer
(dad(h)el 1 Mos. 43: 11 (Bib. 1541), B. Olavi 69 a (1578) osv. daddel (pl. daddlar) Stiernstolpe DQ 3: 231 (1818), Cavallin (1875), T. Fries i Ord o. bild 1894, s. 216. dactil (dactyl) B. Olavi 4 a, 90 b (1578). datel- Lex. Linc. (1640; under caryota: Datelkernar). datlar (pl.) Oxenst. brefv. 11: 89 (1640). datler (pl.) G. I:s reg. 21: 53 (1550), B. Olavi 43 (”63”) a (1578), Lex. Linc. (1640; under balanus). tadler (pl.) G. I:s reg. 21: 56 (1550), Stiernman Com. 4: 649 (1686). dadler (sg.) Mont-Louis 220 (1739))
Etymologi
[jfr fsv. dattil, daktil, d. daddel, pl. daddeler, af mnt. dadele, pl. dadelen, motsv. holl. dadel, pl. dadels. Det gemensamma urspr. till de västeur. formerna af ordet är gr. δάκτυλος, finger, dadel (se DAKTYL), hvarifrån lånats lat. dactylus, som gifvit ä. it. dattilo, it. dattero, span. dátil, prov. dáctil, dátil, fr. datte (hvaraf eng. date), ffr. äfv. dade, dadde, dactile (Rabelais), datile. De mnt. o. holl. formerna utgå närmast från den ffr. formen dade (jfr den i mholl. förek. formen dade), men hafva ombildats i anslutning till t. dattel, mht. datel, tatel, tatele. På inflytande från högtyskan bero äfv. fsv. dattil samt de ä. nysv. formerna datler, tadler. Formerna med c (motsv. fsv. daktil, ä. d. daktyl, isl. daktilr, ä. t. daktel, mht. dachtel) ansluta sig närmare till ordets lat. form med l. utan förmedling af på samma sätt uppkomna romanska former. Att formen dadler ngn gg användts ss. sg., beror på att ordet bl. varit kändt under denna form, som uppfattats ss. ämnesnamn (jfr härmed det förh., att oliver ngn gg förekommer ss. n. sg.). — Enligt någras åsikt är gr. δάκτνλος i bet. dadel en folketymologisk omtydning af ett semitiskt ord; jfr arameiska deqlā, arabiska daqal, (dadel-)palm. Se för öfr. Hehn Kulturpflanzen u. hausthiere 262-275 (1894) samt Tamm]
1) frukt af den i de subtropiska, regnfattiga trakterna af gamla världen (särsk. de af semiter bebyggda länderna) allmänt odlade palmen Phoenix dactylifera Lin. B. Olavi 43 (”63”) a (1578). Mandel oc Dadlar, fikon oc Muskot, Muskote blomma. Stiernhielm Bröl. 151 (c. 1650). I öfre Ægypten äro många Familier, som endast lefva af Dadlar. Hasselquist Resa 501 (c. 1750). Hon (dvs. bruden) kan liknas vid ett palmträd .. från hvars grenar hänga en myckenhet daddlar. Stjernstolpe DQ 3: 231 (1818). Dadlarne .. ha någon likhet med plommon; men äro mera långlagda. Scheutz Naturh. 318 (1843). Tunnskaliga dadlar kallas Kungsdadlar. Åstrand (1855). Från Natolien komma svarta dadlar. Nisbeth Handelslex. 345 (1867). (Med afs. på dadlarnas storlek o. form skiljer man mellan de) fingerlånga smala och de korta tjocka eller s. k. sultandadlarna .. Dadlar brukas hos oss oftast såsom desserträtt. Ekenberg (o. Landin) 215 (1889). T. Fries i Ord o. bild 1894, s. 216. jfr ALEXANDRIA-, KUNGS-, SULTAN-, VALENCIA-DADEL. — särsk. (numera föga br.) i sg. i kollektiv anv. l. ss. ämnesnamn. Förer mannenom skencker tijtt nidher, .. Mirrham, och Dadel och Mandel. 1 Mos. 43: 10 (Bib. 1541). På Landzbyg(d)en wäxer (i Persien) så mycket Dadel, att the och ther medh spijsa sina åszner, Fåår, Oxar och Koor. Kiöping Resa 49 (1667). Palmträ bär then aldraliufligaste och härligaste Frucht, hwilken man kallar Dadel, och brukas för ett rart och besynnerligit Confect. Rudbeckius Likpr. ö. Behmer D 2 b (1670). Dadell som (dvs. ur hvilken) stenen är uttagen. Oecon. 259 (1730). Sirup af dadel, drufvor och manna. Palmblad Palæst. 113 (1823).
2) (mindre br.) elliptiskt för DADEL-PALM. Fikonträdet med blommor och frukt, och dadeln sin krona / lyfte. Tegnér 3: 53 (c. 1840). Dadeln liksom kokospalmen tillhör de för menniskan mest nyttiga växter. G. Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 259 (1883).
3) [anledningen till benämningen är fruktbaljans likhet med en dadel (i bet. 1)] (†) om tamarinder.
a) i förb. sura dadlar. Tagh ij (dvs. 2) lodh sodh, smelt ther vthi Cassia, swre Dadler. B. Olavi 98 a. — jfr SUR-DADEL.
b) [jfr ä. t. indianische datteln, efter det motsv. arab. tamr hindī (se TAMARIND)] i förb. indianska (dvs. indiska) dadlar. (Lat.) Tamarindi .. Indianiske Dadel. Lex. Linc. (1640). Lind (1749; under dattel). Lindfors (1815).
4) zool. om ett slags till formen om en dadel (i bet. 1) påminnande, ätlig mussla; i ssgn STEN-DADEL; jfr DADEL-MUSSLA.
Ssgr (i allm. till 1): A: DADEL-BALJA. (†) om det stora hylsblad hvaraf blomställningen på dadelpalmen omslutes. Lex. Linc. (1640; under spathe).
(2) -BLAD30~2. Hedenborg Resa 199 (1843).
-BRÄNNVIN~20. af dadelhonung beredt brännvin. A. Kuylenstjerna i GHT 1898, nr 83 B, s. 1.
(1, 2) -BUSKE~20. jfr -PALM. Årsber. t. VetA 1823, s. 433.
-BÖNA~20. ett slags böna. De enfärgade Daddelbönorna. T. v. Post i LAHT 1895, s. 54.
-DEG~2. benämning på en af pressade dadlar bestående massa som förekommer ss. handelsvara; jfr -MOS. Dadeldegen från Basra vid persiska viken pressas i små korgar om 10 sk(ål)p(un)d, och är bättre än den arabiska. Nisbeth Handelslex. 345 (1867).
-FORMAD~20, p. adj. Plommonfrukten är mera aflång, äggrund, daddelformad (än körsbären). Eneroth Pomol. 1: 154 (1864, 1877).
-FRUKT~2. = DADEL 1. Spegel Öp. par. 10 (1705).
-HONUNG~20. om den tjocka, honungsliknande saft som pressas af mogna dadlar; jfr -SAFT, -SIRAP. Dalin (1850). Nisbeth Handelslex. 345 (1867). NF 12: 1229 (1888).
-KAFFE~20. af dadelkärnor tillverkadt kaffesurrogat. Ekenberg (o. Landin) (1889).
-KÄRNA, äfv. -KÄRNE~20. Lex. Linc. (1640; under caryota). Broocman Hush. 4: 29 (1736). Radband, af dadelkärnar. Palmblad Palæst. 275 (1823). Dadelkärnorna tjäna söndermalade till kreatursfoder. Elfving Kulturv. 50 (1895).
(1, 2) -LUND~2. Arnell LR 2: 23 (1830).
-MOS~2. = -DEG. Dalin (1850). Kindblad (1868).
(jfr 4) -MUSSLA~20. [jfr t. dattelmuschel, meerdattel, Lithodomus lithophagus Lin., samt t. steindattel, fr. dial. datte o. it. dattero, Pholas Lin.] musslan Pholas dactylus Lin., borrmussla, stendadel. Dalin (1850). Den 8—12 cm. långa dadelmusslan (pholas dáctylus) ätes som en stor läckerhet i Italien. Läsn. f. sv. folket 1900, s. 315.
-PALM~2. jfr -BUSKE, -TRÄD samt DADEL 2. Retzius Fl. Virgil. 80 (1809). Dadelpalmen vid de sparsamma källorna är öknens välsignelse. Geijer I. 7: 193 (1837). Elfving Kulturv. 47 (1895).
-PALMS-DUNGE—0~20. Tamm Sammans. ord 51 (1900).
-PALMS-SKOG—0~2. (-palm-skog) Kruhs Jordkl. 2: 153 (1882).
-PLOMMON~20.
1) [jfr t. dattelpflaume, fr. prune datte (Bauhin o. Cherler Hist. plant. 1: 190 (1650)), benämning på flera olika plommonsorter] om en plommonsort som påminner om dadlar. Grönaktiga Daddelplommon från Besançon. Eneroth Pomol. 2: 344 (1866; öfv. af det hos Bauhin o. Cherler Hist. plant. 1: 190 förek. nylat. uttr. Prunidactyla Vesuntina viridantia).
2) [jfr motsv. anv. af t. dattelpflaume, eng. date plum] om de plommonstora bären hos vissa arter af släktet Diospyrus Lin., särsk. D. Lotus Lin. o. D. virginiaca Lin.; äfv. = -PLOMMON-TRÄD. Lilja Flora ö. odl. vext. 158 (1839). Fries Syst. bot. 62 (1891).
-PLOMMON-TRÄD—10~2. särsk. till -PLOMMON 2. Fries Växtr. 154 (1884).
-SAFT~2. särsk. till 1: saft som erhålles af dadlar; jfr -HONUNG. Höga v. 5: 1 (öfv. 1774). Om sopporna (som den sjuke vid svårare sjukdomar får förtära) sötas bör det helst vara med honung eller dadelsaft, ej socker. Ekberg Hvad skola vi äta? 24 (1899).
-SIRAP l. -SYRUP~20. = -HONUNG. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 1: 56. NF 12: 1229 (1888).
(1, 2) -SKOG~2. Ödmann Str. saml. 4: 97 (1789). Härliga dadelskogar vankas i hela Eufrat- och Tigris-deltat. Kruhs Jordkl. 2: 154 (1882).
-SOCKER~20. socker af dadelpalmen. Ekenberg (o. Landin) (1889).
-TRÄ~2. (dadle- Hasselquist Resa 60 (1750)) (numera nästan bl. i talspr.) = -TRÄD. (Lat.) Palma. Palmträä, Dadelträä. Franckenius Spec. E 3 a (1638, 1659). Lex. Linc. (1640). Hasselquist Resa 28 (1750).
-TRÄD~2. = -PALM. Ödmann Str. saml. 6: 124 (1794). Läseb. f. folksk. 775 (1868, 1892).
-VIN~2. af dadlar l. af saften från borrade dadelpalmer beredt vin. Nisbeth Handelslex. 345 (1867). Sundén (1885).
B (†): DADLE-TRÄ, se A.
C (†): DADLERS-LAG. dekokt på dadlar. B. Olavi 150 b (1578).
Spoiler title