SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DAT da4t, r. (m. Möller (1790), Weste, Dalin (1850), Kindblad (1868); f. Lind (1749), Rydqvist SSL 2: 310 (1857), Lundell) ((†) n. Svart Är. 45 (1560: dåt), Messenius Sign. 6 (1612), Phrygius Föret. 37 (1620: dååt)); best. -en; pl. -er40 l. 32 (ss. n. = Svart, Phrygius).
Ordformer
(dåt, dååt Svart, Phrygius)
Etymologi
[fsv. dat, f.? o. n., af mnt. dât, f.; formen dåt beror på den öfvergång af långt a till å som ägde rum i yngre fsv., men kan dock äfv. vara påverkad af DÅD, som är den inhemska motsvarigheten till här behandlade ord]
gärning l. handling som (i fråga om godt l. ondt) går utöfver det vanliga måttet, dåd; vanl. i pl.
a) (åtm. numera bl. i högtidligare spr.; jfr dock slutet) om berömlig gärning: storverk, bedrift, bragd; särsk. krigsbragd; ofta i förb. med adj. sådana som tapper, berömlig o. d. Konungh Götstaffz prijslige dåt, gerningar och förehaffwande. Svart Är. 45 (1560). Mången af fattigt blod .. / Stijger alt op åt, och op, genom Dygd och berömlige dater, / Til thet ypperste måål, utaf heder, och adelig högheet. Stiernhielm Herc. 468 (1668). Med gerningar förstår jag ej altid Härnad, Feigd, Bedrifter och tappra Dater. Tessin Bref 1: 219 (1753). Så länge ett folk .. för fosterlandets bestånd känner sig mägtigt att allt försaka, skola än genom många åldrar annalerna förtälja dess dater. Elgström 240 (1810). På det område, som Thorild ansåg för sitt, firade Kellgren, behagens skald, triumfer, hvilka ställde Thorildska skolans vittra dater i skuggan. Ljunggren SVH 1: 472 (1873). Snoilsky 2: 33 (1881). Åt honom (dvs. Swedenborg) hade Polhem uppdragit att utföra den sällsamma daten (att draga galärer öfver torra landet). Heidenstam Karol. 2: 274 (1898). jfr: (†) Ädlingar finge aldrigh maat, / För än the ridderligit daat. / Om mårgonen hadhe försökt. Messenius Sign. 6 (1612). — särsk. (hvard.) i skämtsam l. ironisk anv.; i sht om pojkstreck, slagsmål l. rummel. Det är vackra dater jag hör om dig, min gosse. Hurra, kamerater! / Visom våra dater: / Glaset tomt mot väggen bräcks. Bellman 1: 190 (1771). Om vi valt Hagalund i stället för Blå Porten, till valplats åt våra gastronomiska dater. Crusenstolpe CJ 1: 14 (1845). Ännu får man .. på orten höra omtalas .. (vissa vilda upptågsmakares) dåd och dater: huru de häfvit upp stora vältar på stugutaken (m. m.). Dybeck Runa 1850, s. 31. — jfr HJÄLTE-, KÄMPA-, MAN-, POJK-, RIDDAR-, SNILLE-DAT.
b) (föga br.) i förb. med adj. af nedsättande bet.: odåd, illdåd. Hans (dvs. Kristiern II:s) groffua dater, / Öffuervåld, list och tyrannij. Prytz G. I E 2 a (1622). Nesligit är, vara född af stora och dråpliga Fäder, / Och förnedra sin ätt med fula och nedriga dater. Nicander G. sann. 55 (1766). En så skändlig dat. Lundgren Res. 78 (1839).
Spoiler title
Spoiler content