SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
DEBATT debat4 (-átt Dalin), r. (m. Dalin (1850), Kindblad (1868), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(debát (debat) Salberg (c. 1690), Växiö domk. akt. 1793, nr 80; debatte Porthan Bref t. Calonius 335 (1796))
Etymologi
[jfr d. debat, t. debatte, eng. debate, fr. débat, af débattre (se DEBATTERA)]
meningsbyte, ordskifte; jfr DISKUSSION, DISPYT, DRYFTNING, TVIST.
1) muntligt meningsbyte (under parlamentariska former) i beslutande l. endast rådplägande församling, ofta med bibegrepp af att meningsbytet är jämförelsevis lifligt. En het, hetsig, långdragen, sömnig debatt. Skarp i debatten. Öppna, afsluta, sammanfatta debatten [jfr fr. ouvrir, fermer, résumer le débat, t. die debatte eröffnen, schliessen]. Debatt om, öfver en fråga. Förleden Fredag var i Underhuset en ganska häftig Debatt. GT 1788, nr 62, s. 2. (Åhörarna i engelska parlamentet) stanna kvar så länge debatterna vara, som är ofta till 4, 5 om morgnarna. E. G. Geijer i Sv. mem. o. bref 7: 130 (1810). (Konungens) person hade flere gånger blifvit på riddarhuset inblandad i debatten. Odhner G. III 1: 49 (1885). (L. T.) Almqvist var icke lika slagfärdig i debatten som vid skrifbordet. De Geer Minnen 2: 235 (1892). Utskottets förslag bifölls utan debatt. PT 1902, nr 139 A, s. 3. Beslutet föregicks af en liflig debatt. SDS 1906, nr 12, s. 4. — i numera föga br. förb. Prinsessan Ulricas sättande i regentskapet .. värkade starka debatter (vid riksdagen 1714). HSH 7: 222 (c. 1750). Här pratades om en debatte, som skulle i Conseillen förelupit emellan Hert. Fredric och Gen. Wrede. Porthan Bref t. Calonius 335 (1796); jfr 2. — jfr ADRESS-, BUDGET-, FÖRSVARS-, GENERAL-, INTERPELLATIONS-, NYKTERHETS-, PARLAMENTS-, PRINCIP-, REALITETS-, REMISS-, RIKSDAGS-, RÖSTRÄTTS-, SKOLFRÅGE-, TULL-DEBATT m. fl.
2) allmännare, om muntligt meningsbyte mellan två l. flera personer, hvilka som helst; skriftligt meningsbyte i tidningar, tidskrifter o. d.; meningsbyte l. undersökning l. utredning i mera generell bem.; särsk. i uttr. ställa, sätta under debatt [jfr d. sætte (problemer) under debat, första ggn användt af G. Brandes Hovedstrømn. 1: 15 (1872)], komma, vara under debatt. Låta komma en sak under debát, under discours, under dispút. Salberg (c. 1690; under debat). Sahlstedt (1769). Våld .. upphörer (i fria samhällen), eller förmildras till Debatt, det är, Snillets strid genom Bevis, för att segra uppå Öfvertygelsen. Thorild 2: 128 (1784). Lifvets högsta problem äro der (dvs. i Göthes Faust) stälda under debatt emellan det godas och det ondas makter. V. E. Öman i Framtiden 1877, s. 10. Under den s. k. upplysningens tidehvarf satte man icke gärna kyrkans dogmer under debatt. De Geer Minnen 1: 12 (1892). Det är .., menar Eucken, icke lyckligt, att den filosofiska debatten ofta rör sig om bilder. Larsson Poes. log. 95 (1899). — jfr PRESS-, TIDNINGS-DEBATT.
Anm. I följ. språkprof synes debatt hafva den allm. bet. ’strid': Man bör ju alltid fly fahran, då man ser Henne. Att tänka på räddning då man ligger i debat med den samma är mera äfventyrligt. Växiö domk. akt. 1793, nr 80. Den summa Svenskarna, genom deras militärhjelp under Danska debatterna med Slesvig-Holsteinarne, fingo vidkännas. Carlstén Underr. f. skeppseg. 26 (1853). En sådan allmän bet. af débat finnes visserligen i ä. fr., men då den i detta spr. ej synes vara konstaterad sedan medeltiden, torde den i ofvan anf. språkprof snarare vara att anse ss. en bildl. anv. af ordets vanliga bet. än ss. en reminiscens af den urspr. bet. i fr.
Ssgr (till 1): DEBATT-DAG03~2. AB 1898, nr 99 A, s. 2.
-FRIHET~20 l. ~02. Debattfriheten .. skulle kunna gå förlorad. SC 2: 387 (1822).
Spoiler title
Spoiler content