SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
DECHARGE deʃar4ʃ (deschárrsch Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. (i bet. 4 dock mindre br.) -er.
Etymologi
[jfr t. decharge, holl. décharge, af fr. décharge, eg. aflastning (af en börda), vbalsbst. till décharger (se DECHARGERA); jfr äfv. eng. discharge]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (föga br.) handel. urlastning l. lossning (af fartyg l. fartygsladdning); jfr DECHARGERA 1 c. Carlén Handelsspr. (1860). NF (1879).
2) [jfr motsv. anv. i t., holl., eng. o. fr.] (numera knappast br.) mil. aflossande, afskjutande, affyrande (af eldvapen); i sht om samtidigt affyrande af flere eldvapen; salva; jfr DECHARGERA 2 samt CHARGE 4. (Fiendens) Infanterie .. bragtes .. uti den desordre (dvs. oordning), at det med sin decharge gjorde sina egna så stor skada som osz. N. Bielke (1676) hos Loenbom C. XI 1: 88. Pfeiffer (1837). NF (1879).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (knappast br.) byggn. snedstötta, spännband, spännsträfva; aflastningsbåge, blindbåge. G. Dalin (1871).
4) befrielse från en rättslig förbindelse af ngt slag; äfv. om det skriftliga beviset för erhållen befrielse från dylik förbindelse. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera föga br.) befrielse från en skuldförbindelse; äfv. kvitto. Oelreich 742 (cit. fr. 1751). Åstrand (1855). Jungberg (1873).
b) [jfr liknande anv. i t. o. fr.] sådan befrielse från ansvar för förvaltningen af ett ämbete, förtroendeuppdrag o. d. som efter godkänd redovisning l. efter undersökning af därtill befogade personer beviljas vederbörande l. som af sig själf inträder, om anmärkning inom viss tid uteblifver; ansvarsfrihet; jfr DECHARGERA 3; i sht i förb. bevilja l. lämna l. meddela decharge (åt ngn), l. erhålla decharge samt vägra (ngn) decharge. Full och tacksam decharge. Sahlstedt (1769). Växiö domk. akt. 1794, nr 50. Vid då (dvs. 1760) infallna Riksdag erhöllo de (dvs. växelassocierade) decharger för deras (dvs. sina) förvaltningar. Ad. prot. 1800, s. 1350. Alt hvad Riksens Ständer efter granskning godkänt eller lemnat oanmärkt, bör anses hafva vunnit decharge i afseende på det granskade. RO 1810, § 76. Herrar Borgenärer uti (N. N:s) .. Konkurs behagade uttaga Utdelning .. och lemna Sysslomännen decharge. DA 1824, nr 88, s. 4. Hagströmer Aktieb. 246 (1872). Ett förslag, att statsrådets ledamöter icke skulle få décharge i penningfrågor, förrän statsrevisorerna hunnit granska räkenskaperna. De Geer Minnen 1: 193 (1892). Talaren föreslog .., att decharge skulle beviljas. SD 1906, nr 81, s. 4.
5) handel. ersättning l. godtgörelse (för ett penningeutlägg för en annans räkning). Med bifogande af protesten för bristande betalning returnerar jag (dvs. endossenten) .. densamma (dvs. den obetalda växeln) och anhåller om decharge därför. Schmidt o. Wagner Ty. affärskorresp. 312 (1905).
Ssgr (i allm. till 4 b): (jfr 3) DECHARGE-BEKLÄDNAD03~020. bef. grafbeklädnad med bärhvalf. 2 NF (1906).
-BESLUT~02. SD 1906, nr 86, s. 4.
-BETÄNKANDE~0200. särsk. om det utlåtande som af konstitutionsutskottet afgifves vid hvarje lagtima riksdag angående beviljande af ansvarsfrihet åt statsrådet. Stenhammar Riksd. 2: 62 (1840). De Geer Minnen 2: 181 (1892).
-DEBATT~02. särsk. om den debatt som i riksdagen kan uppstå med anledning af dechargebetänkandet. De Geer Minnen 2: 182 (1892). Fahlbeck Sv:s förf. 62 (1904).
-VÄGRAN~20. vägran att bevilja decharge.
Spoiler title
Spoiler content