SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
DEKANDRIST dek1andris4t l. de1-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[afl. af nylat. decandria, i Linnés sexualsystem benämning på den tionde klassen bland växterna; bildadt af Linné af gr. δέκα (se TIO) o. ἀνήρ (gen. ἀνδρός), man (jfr ANDROGYN), här ”allegoriskt” användt om växtens ståndare; jfr nylat. monandria, diandria osv. i motsv. anv.]
bot. växt hörande till den tionde, gm tio fria ståndare utmärkta klassen (i Linnés sexualsystem); jfr TIO-MÄNNING. Agardh Bot. 1: 333 (1830).
Spoiler title