DEKATUR dek1atɯ4r l. de1-, r.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[möjl. bildadt i sv. i anslutning till andra tekniska termer med ändelsen -ur; jfr särsk. APPRETUR]
vbalsbst. till DEKATERA;dekatering; särsk. (till DEKATERA 2) i förb. våt dekatur, våt dekatering, o. torr dekatur, torr dekatering. 2 NF(1906). — närmande sig bet.: affär för utförande af dekatering. Meyer, A., & H., .. Ångfärgeri, appretur & decatur. Katal. ö. ind.-utst. i Sthm 1897, s. 318.
SAOB
