SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
DELIKATESS del1ikatäs4 l. de1-, äfv. 01— (- - -tä´ss Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. (nästan bl. i bet. 1 b) -er.
Etymologi
[liksom t. delikatess af fr. délicatesse, afl. af délicat (se DELIKAT, adj.); jfr eng. delicacy, delicateness]
1) i fråga om smakintryck, motsv. DELIKAT, adj. 1: läckerhet. Delicatesse, kräselighet. Swedberg Schibb. 263 (1716). Sahlstedt (1769). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i ä. eng. o. fr.] (föga br.) abstr. För sin Delicatesse och Wälsmakigheet skull. Bromelius Lupulogia 65 (1687). Man .. beundrade alla de i (konditori-)fönsterna upplagda rareteterna såsom ett non plus ultra af delikatess. Sturzen-Becker 2: 113 (1861).
b) [jfr motsv. anv. i t. o. fr. samt af eng. delicacy] konkret: ngt (extra) fint l. läckert, läckerhet, läckerbit; jfr DELIKAT, sbst. 2 o. DELIS b slutet. (Ärtskockor) blifwa kokade medh Köttsoppa, rijfwit Brödh, Pepar och Smör, och för en delicatesz ätne. Palmcron Sund. sp. 52 (1642). Rel. cur. 111 (1682). Alt effter som the (dvs. födoämnena) äro gemenare eller rarare, och brukas följachteligen til öfverflöd eller ock allenast såsom en delicatesse. Broocman Hush. 1: 51 (1736). Lindfors (1815; upptager bl. pl.-formen). Dalin (1850). (Svinet) skänker sitt erkännande åt denna delikatess (dvs. tryffeln) i lika hög grad som menniskan. Hagdahl Kok. 767 (1879). — särsk. [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] vanl. i pl., benämning på finare (ej till den egentliga kosten hörande) matvaror, till hvilka räknas inlagda (i sht utländska) saker, (finare) konserver, sydfrukter, vissa finare ostsorter m. m. Nisbeth Handelslex. (1867). Champagnekorkarna smälde och bud på bud sändes till staden efter fina matvaror och delikatesser. Tavaststjerna Inföd. 35 (1887). Fliesberg Handb. f. köpm. (1900). jfr: I Norden användas kastanier endast obetydligt, mest som ett slags delikatess. Elfving Kulturv. 85 (1895).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera mindre br.) motsv. DELIKAT, adj. 3: finkänslighet, takt, grannlagenhet, försynthet; stundom närmande sig bet.: blygsamhet; jfr INDELIKATESS. Intet är mera stridigt emot en rätt delicatesse, än at alt för mycket blotta sakerna. Sahlstedt Tankar i vitt. 407 (1758). Det är alldeles stridande mot delicatesse .. att på sådant sätt tillbjuda sig sjelf. Gustaf III 3: 271 (1789). En falsk delikatess bör ej råda emellan dem, som tänka så som vi. L. Hammarsköld (1810) i Bref rör. N. skol. hist. 63. Såra all delicatess och anständighet. Sv. lit.-tidn. 1817, sp. 735. Det följer af sig sjelf, att vid hela affären den största delikatess iakttages. Kauffman Pariserlif 215 (1885). Det skulle vara bristande delikatess att uppsöka den, som ej kunde mottaga besöket på samma sätt som i lyckligare dagar. Svedelius Förfl. lif 426 (1887).
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] motsv. DELIKAT, adj. 5: finhet, finess, behagfullhet, smakfullhet, fin smak, elegans, förfining; stundom (jfr DELIKAT, adj. 7) närmande sig bet.: känslighet. Äta, dricka och prata i fullt glam til kl. 4, at visa sin delicatesse. Dalin Arg. 1: 269 (1733, 1754; i pretiös stil). Huru kan man i desse Nordiske orter, inhämta den konstens (dvs. målarkonstens) delicatesse utan Italieniske och franske stycken. Benzelstierna Cens.-journ. 259 (1745). Den kärleksfulla delikatess, hvarmed Donatello .. framställer det oskyldiga, litet oregelbundna gossansigtet. Lindgren Ital. 64 (1896). jfr: Ni måste laga .., at aftryckningen sker precist. Det är en delikatesse i interpunktionerna, som man känner utan at reflektera på. Thorild Bref 14 (1780).
4) [jfr motsv. anv. hos eng. delicacy] (†) motsv. DELIKAT, adj. 8: ömtålighet, grannlaga natur, brydsamhet; vansklighet, kinkighet. En proposition om Ständernes sammankallelse för närvarande conjuncturers delicatessers (kanske skrif- eller tryckfel för: delicatesses) skull. 2 RARP 5: 670 (1727). Saken är af större delicatesse än man tror. Därs. 6: 426 (1731).
Ssgr (till 1 b): (1 b slutet) DELIKATESS-AFFÄR 1003~, äfv. 0103~02. jfr -HANDEL.
-BAGERI~002. jfr -BRÖD, -SKORPA. 2 Uppf. b. 4: 488 (1899).
-BRÖD~2. jfr -SKORPA samt -BAGERI. Norrskensflamman 1907, nr 35, s. 1.
(1 b slutet) -BUTIK~02. jfr -HANDEL b. NDA 1861, nr 205, s. 3.
(1 b slutet) -HANDEL~20. [jfr t. delikatessenhandel] Smedman Kont. 7 (1874). Fliesberg Handb. f. köpm. (1900).
a) abstr. Med delikatesshandeln är ofta förenad vinhandel i detalj. Nisbeth Handelslex. 374 (1867). Hagdahl Kok. 730 (1879).
b) konkret; jfr -AFFÄR, -BUTIK, -MAGASIN. AB 1889, nr 270, s. 4.
(1 b slutet) -HANDLARE~200. [jfr t. delikatessenhändler] Jungberg (1873).
-KNÄCKEBRÖD~002.
(1 b slutet) -MAGASIN~002. jfr -HANDEL b. AB 1889, nr 270, s. 4.
-SILL~2. AB 1889, nr 270, s. 4. Lundell (1893).
-SKINKA~20. GHT 1895, nr 240, s. 4.
-SKORPA~20. vanl. i pl.; jfr -BRÖD samt -BAGERI. N. pressen 1894, nr 3, s. 4.
(1 b slutet) -VARA~20. i sht i pl. Nisbeth Handelslex. 374 (1867).
Spoiler title