publicerad: 1910
DEPENS depaŋ4s, ngn gg depän4s (depánngs Dalin; jfr depangser, pl., Le Sage Halte Fan 20 (1798); jfr äfv. depans Swedberg Schibb. 446, 453 (1716; anfördt ss. ex. på oriktigt skrifsätt) samt depansen, best. sg., J. J. Björnståhl (1775) hos Linné Bref I. 3: 262);
Etymologi
[jfr t. depense, f., utgift, kostnad; af fr. dépense, f., utbetalning, utgift, utgifter, o. dépens, m. pl., (om)kostnad(er), bekostnad, det förra gående tillbaka till vulgärlat. dispensa, det senare utveckladt ur vulgärlat. dispensum, båda till dispendĕre, utväga, utbetala (åt flera håll), af lat. dis-, itu, isär, åtskils, åt olika håll, o. pendĕre (jfr PENSUM), väga, betala; jfr EXPENS(ER)]
1) [jfr fr. faire de folles dépenses] utgift, utgifter; kostnad; ofta o. numera nästan alltid med tydligt bibegrepp af l. med bestämning som enkom framhåller, att utgiften l. kostnaden är (allt för) stor o. kännbar l. mer l. mindre onödig l. öfverflödig l. stötande på slöseri o. d. Göra stora depenser. En onödig depens. Den depensen bör man väl kunna undvika. Riksamiralen gref Carl Gustaf Wrangel, .. til förmögenhet bland de rikaste som ock til depenser en af de präktigaste, doch altid så at inkomsterne öfwerskuto utgifterna. C. Bonde (1680) hos Trolle Bonde Ant. om Bondesläkten 9: 22. Detta (befästnings-)Wärcket .. skeer uthan någon depense (dvs. större kostnad). Rålamb 8: 129 (1691). Een tårr graf (är) bäst, ther man vill göra stor Depense på (fästningens) byggningh och besättningh. Carl XII Bref 434 (c. 1693). Depencen (som fordras för en utvidgning af växthuset) är ganska ringa, men oumgängelig. Linné Bref I. 1: 138 (1747). Sahlstedt (1769). Onyttiga depenser inskränktes. SP 1779, s. 505. Underligt är, att en Borgmästare i en så liten stad kunnat göra så stora depenser. Kexél 2: 62 (c. 1780). Man vågar en depense af 3 dlr i månaden (gm att hålla ”Nya granskaren”). Thorild 2: 46 (1784). Ju flere vi blefve (i sällskap på resan), ju mindre vore depensen. Tegnér Bref t. Wingård 30 (1832). Så länge han var fattig, frågade han aldrig efter någon depens. Nu har hans fru .. gjort honom rik, och han har blifvit hushållsaktig som en jude. Därs. 38 (1833). Den som har mest är minst benägen för depenser. Blanche Bild. 3: 21 (1864). Jag (kunde) icke för depensens skull välja mina ungkarlsvänner bland lejonen för dagen. De Geer Minnen 1: 70 (1892). — [jfr fr. faire une dépense inutile d'esprit] (föga br.) bildl. om användning l. förbrukande af l. slösande med krafter, känslor, tid o. d. Nu går .. allt bra (i berättelsen), men genom en nog öfverflödig depens af ädelmod på alla sidor. Geijer I. 8: 550 (1843).
2) [jfr ä. fr. aux dépens de quelqu'un] (numera knappast br.) bekostnad (se d. o. e); i uttr. på ngns l. ngts depens. At icke någon, som kommer i Secrete Utskåttet .. må therpå gå i fremmande Herrskaps tiänst ock med sin erhåldne kundskap giöra sin lycka på Rikets depence. 2 RARP 4: 26 (1726). Jag nekar .. icke at dylika disputer i synnerhet Fruntimmer emellan ibland roat mig på deras depense. Posten 1768, s. 59. SP 1779, s. 98.
Spoiler title
Spoiler content