SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DEPESCH depä4ʃ, äfv. depäʃ4 (-pä´sch Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. depeche; af fr. dépêche, vbalsbst. till dépêcher (se DEPESCHERA)]
1) (†) abstr.: affärdande (af speciellt sändebud, beskickning, kurir o. d.). Depeche .. afferdan. Swedberg Schibb. 263 (1716).
a) expedierande (af sändebud o. d.) med svar l. besked å (dess) ärende l. uppdrag; jfr DEPESCHERA 1 a. När .. wij wore til wår Depeche ansagde om Audience hoos Keysaren. Rålamb Constantin. resa 83 (1658, 1679). (Hans durchlaucht tackade) mig med beröm för .. denna commissions välförrättande, med lofven af fordersam (dvs. skyndsam) deposch (felaktigt för depesch). Kurck Lefnadsm. 131 (1705). — särsk. i uttr. gifva ngn hans depesch, affärda l. expediera ngn, få sin depesch, blifva affärdad l. expedierad. Jag (menar) denne snart at kone få sin depeche. A. Oxenstierna Bref 4: 454 (1648). Gifwa enom sin (dvs. hans) depesche, affärda en, göra en affärdig. Salberg (c. 1690). Kurck Lefnadsm. 130 (1705).
b) afskickande l. afsändande i (brådskande) officiellt (stats)ärende, diplomatiskt uppdrag o. d.; jfr DEPESCHERA 2 a. Vedh nu denne Derfflingers depeche hafver jagh [icke] underlåtha kunnat .. E. K. M:t hans persohn i underdånigheet att recommendera. Oxenst. brefv. 8: 385 (1642). — jfr: Depesche, befordring, skyndsam förrätning, affärdning. Salberg (c. 1690).
2) (†) (brådskande officiellt) ärende l. (diplomatiskt) uppdrag l. värf. Salberg (c. 1690). Depeche, förrettning, werff. Swedberg Schibb. 263 (1716). Depescher, förrättningar. Biurman Brefst. 218 (1729, 1767).
3) [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] skrifvelse l. handling l. underrättelse som fortast (o. säkrast) möjligt bör tillställas adressaten. Medföra, öfverbringa (viktiga) depescher. Salberg (c. 1690). Depeche. Bref af någon vidlöftighet och angelägenhet, som affärdas. Sahlstedt (1769). Depescher, officiella skrifvelser, hvilka fordra ett hastigt utfärdande. Enligt nuvarande språkbruk förstår man dermed bref och papper, som blifvit en kurir anförtrodde till fortskaffande. Conv.-lex. (1831). I en depesch från generalkrigskommissarien Giese till (danske) konungen. A. Stille i Hist. tidskr. 1899, s. 241. Den korta depesch, som (bref-) dufvan befanns medföra. 2 NF 6: 1029 (1906). — jfr MILITÄR-, NORMAL-, PRIVAT-, REGERINGS-, SPECIAL-, STATS-, TELEGRAF-DEPESCH. — särsk.
a) dipl. (vanl., i Sv. dock numera endast undantagsvis, medelst kurir fortskaffad) officiell ämbetsskrifvelse af (företrädesvis) politiskt innehåll från ett utrikesdepartement (i Sv. numera från utrikesministern själf) till ngn af de under detsamma lydande diplomatiska agenterna i främmande land l. omvändt från ngn af dessa till departementet (ministern); stundom i ngt utvidgad anv. Jag (anhåller) det herr envoyén behagade än en gång igenomläsa mina förra depecher. Höpken 2: 270 (1755). I slutet af förra veckan hitlände (till Wien) ifrån Petersburg en Courier med depecher till Utrikes-Ärendernas Minister Grefve von Stadion. SP 1809, nr 30, s. 2. A. F. Skjöldebrands depecher under resan till Tyskland med f. d. konungen Gustaf IV Adolf och dennes familj. Hist. tidskr. 1883, s. 462 (rubrik). Han skref sina mesta depescher själf. De Geer Minnen 2: 75 (1892; om Manderström ss. chef för utrikesdepartementet).
b) (knappast br.) om not till främmande makt. NF 8: 701 (1884). Furst Bismarck, hvilken i en depesch af den 26 april 1872 till Österrikiska regeringen yttrade ... Forssell Stud. 2: 363 (1888).
c) [jfr t. depesche, fr. dépêche (télégraphique)] (numera föga br.) telegrafisk underrättelse, telegram; jfr TELEGRAF-DEPESCH; äfv. i (den förr vanliga) förb. telegrafisk depesch. Til at anteckna Telegraphiske depêcher, nyttjas (vid den optiska telegrafen) tabeller. Edelcrantz Telegr. 45 (1796). Telegrafnotiser. Fredagens depescher. Hfors dagbl. 1881, nr 1, s. 3 (rubrik). Ett telegram, som stod att läsa i Daily News. Denna märkliga depesch .. trycktes ord för ord från telegrafremsorna. Forbes Krigskorresp. 189 (1896). De (hade) afsändt och mottagit flere telegrafiska depescher å linjen, som gick genom Keren till Massaua. Rossander Ur nittonde årh. krig 2: 274 (1897). Utrikes depescher. Finl. statskal. 1906, Tillägg s. 93. Änkefru Schvan läste ännu en gång igenom de tre ordknappa små depescher, telegrafen bragt henne. Den första var ett kabeltelegram. Berger Aska 129 (1909).
d) (mera tillfälligt, gärna med en smula skämtsam öfverdrift) om privatbref o. d. till enskild person. Jag tackar öfvermåttan för senaste depesche, kopparstycken, tidningar och första arket af Sammandraget. Lagerbring Skr. 161 (1783). (Stafva har) lämnat mig så länge utan bref, utan svar på mina flere depescher. C. C. Gjörwell (1798) i Sv. mem. o. bref 2: 158.
Ssgr (till 3): (jfr 3 c) DEPESCH-BYRÅ03~02 l. ~20. [jfr fr. salle des dépêches] (nytt ord). Svenska Dagbladets Depeschbyrå. .. Hvad som gifvit lokalen dess namn, Depeschbyrån, är en för vårt land fullständig nyhet. .. Här komma nämligen att anslås under dagens lopp ingående viktigare nyheter och telegram, illustrationer och fotografier af dagshändelserna hemma och i utlandet, porträtt och karikatyrer m. m. SvD(L) 1897, nr 283, s. 2. SD 1900, nr 117, s. 3.
-BÅT~2. jfr AVISO-BÅT. Porten (har) stält en särskild depeschbåt til de utländska sändebudens förfogande. AB(L) 1895, nr 273, s. 3. PT 1910, nr 151 A, s. 3.
-DOSA~20. Postsakerna (bref, småpaket, brefkort, telegram) inläggas (vid rörposten) i små dosor ... Flera depeschdosor befordras samtidigt och bilda tillsammans ett litet tåg. 2 Uppf. b. 2: 129 (1901).
-FARTYG~02 l. ~20. jfr AVISO-FARTYG. Internat. signalb. 266 (1902).
-FLYGNING~20. SD(L) 1895, nr 91, s. 14. Försök att pr brefdufva öfverbringa depescher från utevarande örlogsfartyg (s. k. depeschflygning) till flottans station å Skeppsholmen ha anstälts under eskaderöfningarna i östra skärgården. GHT 1896, nr 217, s. 3.
(jfr 3 c) -FÖNSTER~20. (nytt ord) fönster hvari tidningsredaktion för allmänheten tillkännagifver de senast intelegraferade nyheterna m. m.; jfr -BYRÅ. Utanför tidningarnas depeschfönster bildades väldiga köer af folk. VL 1906, nr 294 A, s. 4.
-HEMLIGHET~002 l. ~200. jfr -SEKRETESS. statsr. Hvars och ens rätt att korrespondera å de internationella (telegraf-) linierna erkännes, och depechhemlighet garanteras. K. M. Thordén i Nord. tidskr. 1885, s. 352.
-LÅDA~20. Med brefposthastighet befordras .. paket, hvilka utgöras af depeschlådor, som utvexlas mellan Auswärtiges Amt i Berlin och Kejserl. Tyska beskickningen i Stockholm. SFS 1899, nr 78, s. 87. Depeschlåda. Dokumentslåda. Internat. signalb. 266 (1902).
-POST~2. (föga br.) rörpost. En .. nyhet .. som ej förut användts i Sverige (är) .. Rörpost eller depeschpost. SDS 1904, nr 232, s. 3.
-SEKRETESS ~002. jfr -HEMLIGHET. statsr. Inom folkrätten häfdas .. en bestämd depeschsekretess, d. v. s. rätt att med post eller kurir sända ämbetsskrifvelser mellan hemlandet och sändebuden i utlandet utan risk, att dessa skrifvelser af obehöriga brytas och granskas. 2 NF 6: 157 (1906).
-VÄXLING~20.
a) till 3 a. De Geer Minnen 1: 249 (1892). Ångaren ”Kenmoores” strandning .. har föranledt en ganska vidlyftig depeschväxling mellan myndigheterna. N. pressen 1894, nr 340, s. 3.
b) (knappast br.) till 3 b. Det (blef) kabinettets åliggande att med vår ende bundsförvant England föra en depeschvexling, som ideligen hotade att bringa det olyckliga riket till ett vanvettigt fredsbrott äfven med denna makt. Forssell i 3 SAH 3: 87 (1888).
Spoiler title
Spoiler content