SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
DESSERT desä4r, stundom dä-, äfv. -sæ4r, stundom -sær4t (dese´rt l(äs) desär Weste; dessǟhr o. desǟrt G. Dalin (1871), desæ4r, stundom desær4t Brate Sv. spr. 18 (1898); uttal med hörbart t angifvet ss. ”ganska vanligt” af Linder Regl. 39 (1886); jfr de nedan anf. skrifningarna af ordet utan t), r. l. m.; best. -en -sä4ren, äfv. -sæ4ren, äfv. -sä4rn l. -sæ4rn, stundom -sær4ten; pl. -er ((†) deserts Publ. handl. 8: 132 (1766)).
Ordformer
(ofta skrifvet desert. decér Warg Bih. 116 (1765); deseren (best. sg.) Hasselquist Resa 571 (1749); deserer (pl.) Linné Diet. 1: 138 (c. 1750))
Etymologi
[liksom t. o. eng. dessert af fr. dessert, afdukande, dessert, af desservir, duka af, af dés- (lat. dis-, itu, åtskils) o. servir (se SERVERA). Anledningen till ordets nu vanliga bet. är att desserten urspr. serverades först sedan den egentliga anrättningen, bordsservisen o. bordduken blifvit borttagna]
i allm.: anrättning af frukt, konfekt o. d. som serveras vid måltidens slut efter den söta efterrätten; vid större, efter konstens regler serverad (middags)måltid: anrättning af glasser, frukter, kompotter, konfektyrer osv. som serveras efter den egentliga, med söta rätter samt ost o. käx slutande måltiden; ofta om måltidens sista rätt: efterrätt. På inackorderingsstället fick man till middagen tre rätter mat (soppa, fisk och kött) och dessert. För A. är desserten den viktigaste delen af måltiden. I staden blommade Dadel-träden, hvilkas blommor buros in med deseren på et ställe der vi spisade, såsom confiture för näsan och lukten. Hasselquist Resa 571 (1749). Slutet af måltiden blir söta Deserter, som i en öfverproppad mage gemenligen så lätt falla i syra. P. J. Bergius i VetAH 1762, s. 9. Den som behagar, kan bruka dessa Pepparkakor til decér. Warg Bih. 116 (1765). Vid sistnämde plikt (af 100 d:r s:mt) förbjudes jemväl alle deserts, af hvad namn den vara må; Hvarifrån likväl inrikes växter och osyltade frukter undantagas, äfven som ock, et eller annat slags syltsaker tillåtes, at under måltiden brukas til sallat, men ingalunda såsom desert eller serskild anrättning efter måltiden. Publ. handl. 8: 132 (1766). Voltaire .. böd honom til middagen. Vid deserten blef fråga om oftanämde Skrifts (La Pucelle's) tryckning. SP 1779, s. 60. Desert? — Den kan ej komma förr än hösten, när de gula kloten mognat i aplarne. C. F. Dahlgren 3: 242 (1827). Vid deserten förekomma: 1:o Glacer. 2:o Färska frukter. 3:o Insyltade frukter. 4:o De öfriga torra sakerna och confiturer. Sjöberg Singstock 362 (1832). I många stora hus är brukligt, att då, vid en middagsmåltid, deserten är nära slutad, kaffe strax presenteras. Därs. 368. Nu en bit fågel och ännu en bägare Falerner, derefter en ytterst anspråkslös dessert. Rydberg Ath. 377 (1859; uppl. 1866, 1876: efterrätt). Vid denna (andra) afdelnings slut bör allt, som tillhör köket, försvinna från bordet, och den tredje afdelningen, desserten, framsättes i symmetrisk ordning; den innefattar glace, bonbons, finare bakverk, frukt och allt, hvaraf desserten sammansättes. Hagdahl Kok. 52 (1879). Desserten kom och de tunna, spetsiga glasen / gnistrade, bräddade re'n med Galliens pärlande drufva. Klinckowström Örnsjötj. 102 (1906). jfr: Skola vi ha ett glas (vin) till (dvs. såsom) desert. Carlén Köpm. 1: 60 (1860). — mer l. mindre bildl. Jag anser Skåde-spel, såsom en behagelig désert, sedan den stadigare maten är bårttagen. Tessin Bref 1: 322 (1753). Jag skall .. se till, att jag kan längre fram i denna afhandling hedra honom (dvs. extrakritikern) särskildt med en liten desert. Chydenius 181 (1765). Gif först åt sändebuden företräde, / Så skall min nyhet komma som desert. Hagberg Shaksp. 1: 318 (1847). — jfr HOF-DESSERT.
Anm. Oviss är betydelsen af ordet i följ. sprprof: (Inskription) På en Desert, framgifvit vid et vist tilfälle. Nordenflycht QT 1746—47, s. 134. Desserter, med deras Plateaux, Deviser, Decorationer och Ornamenter; Förbudne (till införsel). Publ. handl. 9: 534 (1771). Decorationer, Ornamenter, Deviser, Plateaux til Desserter, med hvad mera dertil höra kan. Därs. 12: 349 (1782). Sannol. åsyftas konstrikt anordnade konditorialster. Mindre troligt är, att ordet betydt: konstrikt bordställ att placera desserten i [jfr fr. dessert, flätad, förgylld korg l. skål af genombrutet porslin att ordna dessert(frukten) i].
Sammansättningar.
Anm. Dessert- förekommer särsk. i många benämningar på frukter, bakelser o. d. o. betecknar dessa ss. varande af utsökt smak l. utseende o. afsedda l. förtjänta att användas ss. dessert.
DESSERT-BAKELSE03~200. Grafström Kond. 250 (1892).
-BISKVI~02. sockerb. ett slags biskvi af ägghvitor, äggulor, socker o. citronskal, som nyttjas till dessert, till vin, kaffe, chokolad m. m. Schartau Kond. 214 (1847). Dalin (1850).
-BRÖD~2. Europas bröd, hvetet, är i Finland desertbröd. Z. Topelius i Finland 20 (1893).
-DRUFVA~20. i sht i pl. Industr. bok 2: 177 (1861). (Vinrankans) ädlare varieteter eller de s. k. dessert-drufvorna. A. Pihl hos Lindgren Trädg. 4: 1 (1874).
-DRYCK~2. bildl. Här stå några rader (i tidskriften) som jag nu skall läsa om igen, för att få en svalkande dessertdryck på klubbläckerheterna. Rydberg Varia 1: 258 (1894).
-FINON~20. Kindblad (1868).
-FRUKT~2. Friska .. Mat-Äpplen, samt vacker större och mindre Desert-Fruckt. DA 1808, nr 25, s. 6. De (söta körsbären) stå .. högt i pris såsom desertfrukt. Eneroth Pom. 1: 152 (1877). GHT 1895, nr 211 B, s. 2. (Pompelmusen) är en mycket vanlig dessertfrukt på det indiska bordet. J. Erikson i GHT 1906, nr 304, s. 3.
-GAFFEL~20. mindre gaffel afsedd att användas vid förtärande af dessert. Mag. f. konst 1827, s. 55 (se under -KNIF). De Geer Lillie 60 (1880). Tidn. f. lev. 1908, nr 18, s. 1.
-GLAS~2. (numera föga br.) mindre vinglas afsedt att användas vid förtärande af dessertviner l. likörer o. d. Engelska .. DesertGlas. SP 1792, nr 98, s. 4. Flere sorter slipade och ritade Dricks- Vin- och Decertglas. DA 1808, nr 22, s. 5. jfr: Ett klart ritadt kristalls-desertglas, med huile de Venus. Bellman 5: 241 (1779).
-KNIF~2. mindre knif med blad af silfver l. annan för syra oemottaglig metall samt afsedd att användas vid förtärande af dessert. DA 1808, nr 50, s. 5. Til elegansen vid middagsmåltider hörer, at när hvar gäst erhåller de så kallade desert-knifvar, gafflar och skedar, som helst böra vara förgyllda (vermeille), böra dessa ligga på en särskilt liten servet på en desert-tallrik. Mag. f. konst 1827, s. 55. Hoffstedt Reg. t. Tekn. tidskr. (1896). jfr SILFVER-DESSERTKNIF.
-KONFEKT~02. Smål.-p. 1890, nr 151 (A), s. 1. —
-MÅLARE~200. (fordom) person som anordnade desserten vid hofvet. Sohm, M. W. Desert-Målare vid K. Hofvet. Runemarck Sthms stads vägv. 81 (1789). Dens. Vägv. gm Sthm 123 (1790). Kungliga dessertmålaren herr Olavus Meurling steg just på. Han skulle ordna plat de ménage'n för soupén. Levertin Roc. 113 (1899; i skildr. af förh. 1774). jfr HOF-DESSERTMÅLARE.
-OST~2. Roquefortosten är en fet dessertost, som beredes af fårmjölk. Wretlind Läkareb. 4: 71 (1896). 2 Uppf. b. 4: 354 (1899).
-PLOMMON~20. Desert-Plommon .., inkomne på glas. SvT 1852, nr 14, s. 4. Det som en barnhand stora dessertplommonet. Santesson I Sv. 135 (1887).
-PÄRON~20. —
-RUSSIN~20. DA 1824, nr 9, s. 3. jfr: 30 skålp. Malaga desertrussin. Leufvenmark Vin. o. spir. 1: 107 (1869).
-SERVETT~02. liten servett (med fransar l. med hålsöm o. d.). K. M. Lundbergs priskur. 1899, s. 6. Katal. fr. Nord. komp. vintern 1903—04, s. 5.
-SERVIS~02. DA 1824, nr 39, s. 4. Tvänne dessertserviser med fina målningar af svenska vyer och nationalkostymer. SD 1893, nr 23, s. 5.
-SKED~2. halfstor sked afsedd att användas vid förtärande af dessert. DA 1808, nr 27, s. 3. Tidn. f. lev. 1908, nr 18, s. 1. användt ss. mått. Den fjerde (dagen) om morgonen tages .. en desertsked ricinolja. Hartman Husl. 267 (1828). En tesked honing blandas med en dessertsked bränvin. Langlet Husm. 654 (1884, 1892). Man beräknar, att en matsked innehåller 15 gram, en dessertsked 10 gram och en tesked 5 gram. Förel. f. sjuksköt. 5: 39 (1898, 1906).
-SKÅL~2. skål af glas, kristall osv. hvari sylter, kompotter o. d. serveras till dessert. Dalin (1850). Wenström o. Jeurling (1891).
-TALLRIK~20. mindre tallrik använd vid serverande l. förtärande af dessert. På K:s bord gifves endast 8 fat .. med lika många desert tallrikar. K. Hisinger (1792) i Förh. o. upps. 2: 253. Mag. f. konst 1827, s. 55 (se under -KNIF). Lundell (1893).
-VIN~2. finare vin afsedt l. lämpligt att serveras till desserten; i sht om söta (spritstarka) viner ss. madera, portvin, scherry o. d. Mat- och Decert-Viner. DA 1793, nr 107, s. 2. Desertvinet. Franzén i Åbo tidn. 1807, nr 5 (öfverskrift; i omtryck 1810 ändradt till: Champagne vinet). Med hänseende till vinernas användning urskiljer man s. k. bordsviner (lätta och läskande), taffelviner (fina och kraftiga) samt dessertviner och likörer (söta och spritstarka). 2 Uppf. b. 4: 627 (1899).
-ÄPPLE~20. DA 1808, nr 16, s. 6. Det tidiga dessertäpplet Beauty of Bath. GHT 1895, nr 253 (B), s. 2.
Spoiler title