SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
DIAGRAM di1agram4, n. ((†) r. l. m. Sv. litt.-fören. tidn. 1837, s. 159); best. -met; pl. = l. -mer.
Ordformer
Etymologi
[jfr t. diagramm(a), n., eng. diagram, fr. diagramme, m., lat. diagramma, af gr. διάγραμμα, ngt som är begränsadt af linjer, summarisk teckning, kontur, geometrisk figur, musikaliskt schema, register, lista, vbalsbst. till διαγράφειν, af διά, genom (jfr DI-), o. γράφειν, skrifva (jfr GRAM o. GRAFISK). — Jfr ANAGRAM, MONOGRAM, TELEGRAM]
1) schematisk figur som åskådligt framställer ett förhållande l. en följd af förhållanden; i sht om figur som åskådliggör en geometrisk l. algebraisk sats; äfv. om teckning som åskådliggör andliga förhållanden l. processer. Med Hipparchos' diagram menar man en figur, som astronomen Hipparchos använde för att visa huru man af en observerad månförmörkelse kan beräkna solens parallax, afstånd och storlek. NF (1880). (De) mera omfattande portolan-atlaserna från 14:de och 15:de seklen (innehålla) äfven kalendarier samt astrologiska och matematiska diagram. Nordenskiöld Periplus 51 (1897). 2 NF (1906). — jfr KALENDER-DIAGRAM. — särsk.
a) rel.-hist. benämning på en figur som vissa gnostiker använde för att åskådliggöra sin världsuppfattning. Ophiternes magiska tafla, eller så kallade Diagramma. Rydberg Engelhardt 1: 119 (1834). 2 NF (1906).
b) naturv. schematisk bild som, utan att göra anspråk på detaljtrohet l. likhet i egentlig mening, med bortseende från för syftet oväsentliga olikheter, framställer konturerna l. de karakteristiska dragen af naturföremål o. d.; ofta liktydigt med: genomsnitt, tvärsnitt. A. Grill i Jernk. ann. 1860, s. 201. (Blomman hos Sedum) i tvärsnitt (diagram). Andersson Inl. t. bot. 3: 251 (1861). Den (dvs. den demonstrerade hjärtkammaren) erhåller .. i diagram formen af en halfmåne. Förh. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1861—62, s. 109. Diagram, som visar röstspringan vid djup inandning. Setterblad Mackenzie 56 (1887). Blombladen fortsätta i viss följd den af förbladen började bladställningen, hvilket förhållande åskådliggöres genom den bild (diagram) af blomman, som erhålles, när denna projiceras på ett mot blomaxeln vinkelrätt plan. Rosendahl Bot. 39 (1903). — jfr BLOM-DIAGRAM.
c) om grafisk framställning (ofta i form af en kurva l. bruten linje) af en serie med hvarandra jämförliga förhållanden l. storheter l. i allm. af de förändringar en viss storhet undergår i o. med att en annan storhet ändras (t. ex. temperaturens l. lufttryckets växlingar, införselns l. utförselns värde under en följd af månader osv.); särsk. om dylik linje som mekaniskt åstadkommes gm särskild inrättning på en maskin l. på ett själfregistrerande instrument. (Linjen CDEFGC visar) Diagrammets gräns. Engelhart o. Indebetou Ångf. Plansch vid sid. 26 (1842). De försök man gjort att så anordna indikatorn, att kontinuerliga diagram erhållas, hvarigenom på en likformigt framskridande pappersremsa antecknas de förändringar ångtrycket i cylindern lider under ett antal efter hvarandra följande slag hos maskinen. NF 7: 574 (1883). Af behöriga valmän (till stadsfullmäktige) inställde sig, såsom ett här intaget diagram .. visar, åren 1871—1884 i allmänhet omkring 3—5 procent någon gång flera. Stockholm 1: 228 (1897). En samling kartor och diagram, hvilka äro afsedda att utgöra en början till en framtida allsidig framställning af landets klimat. E. Biese i Atlas ö. Finl. 5—7: 3 (1899). 2 Uppf. b. 2: 117 (1901). — jfr ARBETS-, INDIKATOR-, LUFTTRYCKS-, TEMPERATUR-DIAGRAM.
2) (mindre br.) mek. benämning på ett visst instrument som nyttjas för att åskådliggöra satsen om kraftparallellogrammen o. som utgöres af tvenne elfenbenskulor som få under viss vinkel påverka en tredje. NF (1880).
3) mus. fordom använd benämning på den musikaliska tonskalan o. stundom äfven på partitur. Diagramma. .. Var uti gamla musiken taflan eller modelet, som visade för ögat hela utsträckningen af alla toner i et system, eller hvad man eljest kallar Skala, Gamma och systematiskt klaver. Envallsson Mus. lex. (1802). Diagramm, .. den af fem linier bildade notplanen. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878; äfv. i den posthuma uppl. 1904). NF (1880). 2 NF (1906).
Ssgr (till 1): DIAGRAM-LÄRA103~20. särsk. till 1 b: läran om uppritandet af diagram. E. Henning i Verdandi 1888, s. 114.
(1 c) -REMSA~20. Diagramremsan frammatas från rullen .. medelst valsarne. Lundberg Lokom. 273 (1902).
Spoiler title
Spoiler content