SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1914  
DIKTAT dikta4t, n.; best. -et; pl. = l. -er. Anm. I ngt ä. tid användes ordet i sv. i lat. form, tidigast med genomgående lat. böjning, t. ex.: (Lärarna böra icke) besvära sina Disciplar med onödiga Dictatis. Skolordn. 1724, 3: 7. Dictatum el. hvad som dicteras för någon at skrifva efter. Björkegren (1784; under dictée). Skol-Ordningens förbud mot så kallade dictata. Ber. af rev. ö. el.-lärov. 1832, s. 24.
Etymologi
[jfr t. diktat, eng. dictate, sbst., fr. dictée (hvaraf eng. ditty, visa; jfr med afs. på bet.-utvecklingen DIKT, sbst.1 3), af lat. dictatum, p. pf. n. af dictare (se DIKTERA)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] ped. hvad som dikterats l. dikteras l. är afsedt att dikteras för ngn till nedskrifning; hvad som nedskrifvits efter diktamen; särsk. om rättstafningsöfning, äfvensom (i sht förr), vanl. i pl., om af lärare för lärjungar dikterad(t) kompendium l. kommentar o. d.; jfr DIKTAMEN 1 b. (En Terentiusupplaga) med bifogade, förut otryckta diktater af Ruhnken. Norrmann Eschenburg 1: 322 (1817). Ingen lektor må (enl. sv. skolordn. af 1649) läsa öfver diktater, utan följa boken. Geijer I. 4: 300 (1838). (Lärarna i filosofi vid gymnasierna hafva i brist på läroböcker) nödgats begagna diktater. E. A. Carlstén i Frey 1843, s. 464. Diktamensskrifning .. (är) den bästa öfning jag känner för att lära eleven både att förstå och rätt skrifva ett språk, n. b. om diktatet rättas under samma lektionstimme, så att det riktiga och ej det oriktiga blir det som stannar i minnet. O. Örtenblad i Ped. tidskr. 1890, s. 47. I England .. har man till hjälp vid diktamensskrivning m. m. .. låtit utarbeta fonografiska diktat för engelskan, tyskan och franskan. Fevrell Mod. spr. metodik 90 (1909).
Anm. till 1. I högre flickskolor användes på sina ställen den franska formen (jfr den etymologiska afd. ofvan), särsk. om rättskrifningsöfning i franska språket. Vi ha (fransk) dikté i dag. Skrifva diktéer.
2) [jfr fr. écrire sous la dictée de quelqu'un] (föga br.) abstr.: dikterande, diktering, diktamen (se d. o. 1 a). Många sådana småsaker gåfvo ämne för flera timmars dictater. Broocman Ty. underv. 1: 114 (1807). En sekreterare .. skrifver efter hans diktat. Fyris 1894, nr 148, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content