SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1914  
DIKTA dik3ta2 (di`kta Weste), v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING, sbst.2 (se d. o.); -ARE, sbst.2 (Björkegren (1784; under calfat o. calfateur), Weste (1807), Dalin (1850)).
Ordformer
(dichta Johansson Noraskog 3: 26 (cit. fr. 1605: dichtemästare), Spegel Gl. 587 (1712), C. V. A. Strandberg 4: 97 (1857); jfr under DIKTNING, sbst.2)
Etymologi
[liksom d. digte af nt. o. t. dichten, motsv. holl. dichten, till dicht, tät (jfr DIKT, adj. o. adv.). Skrifsättet med ch i senare tid afser bl. att ortografiskt skilja ordet från DIKTA, v.1]
(tekn. l. eljest med mer l. mindre stark anstrykning af fackspråk) täta (träbyggnad, timmer- l. brädvägg, träkärl, behållare, rörledning m. m.), täta l. tillstoppa l. utfylla (fog, spricka, öppning); i ngt ä. tid ej sällan i förb. dikta och drifva (där det senare ordet närmare angifver det vid diktningen använda förfaringssättet; jfr under a). Detta Hus .. behöfver .. både diktas och drifvas. Götheb. mag. 1759, s. 224. Gamla Rep och Tågstumpar rifvas up til dref, hvarmed väggar, ladulogar samt skepp och fartyg diktas, drifvas och göras täta. Rothof Hush. 388 (1762); jfr a. Grannen låter dikta sina ölfat. Weise 2: 185 (1771). Sedan .. såten (i ett trähus) .. blifvit med torr måssa eller dref väl diktade. Wäsström Præs. i VetA 1774, s. 17. Trenne arter Grenmossa .. nyttjas mycket af Landtmannen at dickta Trähus med. Retzius Flora oec. 323 (1806). Sugröret och öfriga rör .. hafva sina skarfvar diktade med gummiringar af 20 mm diameter, som i muffarne sammanpressas till 8 mm. Tekn. tidskr. 1890, s. 230. En illa diktad timmervägg. S. Arsenius i Tidn. f. idr. 1894, julnr s. 22. Man (har) i vårt land användt .. ett sätt att dikta fönstren genom filtremsor, som tillklämmas i falsen. 2 Uppf. b. 1: 448 (1898). — jfr BLY-, TÄT-DIKTA. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] sjöt. göra (ett träfartyg, en båt af trä o. d.) vattentät(t) gm att drifva alla nåt o. fogar o. därefter becka dem (ngn gg på annat sätt), kalfatra; (i sht förr) äfv.: drifva (så väl snarast i förb. dikta och kalfatra); i ngt ä. tid ej sällan i förb. dikta och drifva (jfr ofvan). Calfatra .. dichta och sedan bestryka skip eller andra fartyg med tiära eller traan. Spegel Gl. 587 (1712). Digta skepp, .. giöra them täta, .. drifva. Ullenius Ro under oro § 25 (1730). Dickta är at drifva nåten och becka dem. Dalman Sjölex. 15 (1765). Båtar och fartyg kunna diktas och drifvas med nöthår. Fischerström 2: 477 (1780). Finnes vid den tredje besigtningen fartygets skrof färdigt, diktadt och kalfatradt samt i flott vatten felfritt, .. anses fartygets byggnad vara bil- och bol-färdig. SFS 1864, nr 22, s. 2. Fogarna tätas med tjäradt dref, som indrifves med klubba och kalfatjern och hvarå sedan hälles smält beck; detta kallas att dikta eller kalfatra fartyget. Arb. bok 136 (1887). Så diktades båten med björnmossa och gamla hittade nätrester. Hemberg På oban. stig. 133 (1896).
b) tekn. med afs. på föremål af (järn)plåt ss. behållare, ångpannor, gasklockor, fartygsskrof m. m., äfvensom med afs. på fogar (växlar, skarfvar, flänsar) mellan de plåtar af hvilka en dylik behållare osv. blifvit sammansatt: göra fullkomligt ång-, gas-, l. vattentät gm att medelst särskildt därtill inrättade verktyg l. maskiner bringa öfver hvarandra liggande plåtkanter, resp. växelribbor, att sluta alldeles intill hvarandra, resp. intill de hvarandra stumt mötande plåtarna. Till sist diktas rörflänsarne med en vanlig halfrund diktmejsel. Tekn. tidskr. 1872, s. 94. Alla skarfvar och flänsar skola väl diktas, helst med pneumatiska verktyg. Diktning med skarpkantiga mejslar är ej tillåten. Lundberg Lokom. 32 (1902). Alla plåtar, som omsluta vattentäta rum, skola efter nitningen ”diktas” d. v. s. deras fogar måste tillslås vattentätt med mejsel. Hägg Fl. 59 (1904). Grofplåtslagaren (måste) dikta sina nitskarfvar. Detta tillgår på så sätt, att plåtkanten hopstukas med hammare och diktstans, så att den ena plåten faller tätt intill den andra och således bildar ”järn i järn”. 2 Uppf. b. 6: 130 (1904). — med predikativ. En trekantig öppning, .. som vore omöjlig att dikta tät. 2 Uppf. b. 6: 130 (1904).
Särskild förbindelse:
DIKTA TILL10 4, v.2 (föga br.) medelst diktning tillstoppa l. täta; jfr TILLDIKTA, v.2 — särsk. till a. Tredje timmerman .. kom löpande med sin klubba och litet dräf i handen, begärande mycket beställsamt att få dikta gluggen till. J. Wallenberg 131 (1771).
Ssgr: A: DIKT-GARN3~2. för tätning af fogar l. skarfvar o. d. (vid rörledningar m. m.) afsedt garn af jämförelsevis lös konsistens, löst slaget hampsnöre. Olj(adt) Digtgarn. SD 1894, nr 132, s. 7. Blocken (för telefonjordkablar) nedläggas med ett mellanrum af cirka 1,5 centimeter, hvilket noga tätas med tjärade diktgarn och smältande asfalt. 2 Uppf. b. 3: 528 (1897). Tidn. f. lev. 1909, nr 22, s. 2.
-JÄRN~2. [jfr t. dichteisen] (numera mindre br.) jfr -MEJSEL. Jernk. annal. 1833, s. 662.
(b) -KANT~2. = -RAND. Söndersprängningen (af ångpannan vid en explosion) skedde efter diktkanten och ett stycke därutanför i båda riktningarna. Tekn. tidskr. 1898, M. s. 79.
(b) -MEJSEL~20. (vinkelrätt l. nära vinkelrätt mot längdriktningen plant afskuren) mejsel med afrundade kanter som användes vid diktning af plåtarbete; stundom speciellt om rand- l. gradmejsel till skillnad från (den med bredare arbetsyta försedda) stukmejseln; jfr -JÄRN, -STANS. Tekn. tidskr. 1872, s. 94 (se under b ofvan). Diktmejseln bör vara 4 à 5 mm. tjock för 9 mm. plåt och deröfver; för tunnare plåt brukar diktmejselns tjocklek tagas lika med halfva plåttjockleken. Frykholm Ångm. 90 (1881, 1890). Höjer Lokom. 201 (1910).
(b) -RAND~2. rand där två plåtändar å diktadt plåtarbete gå samman l. där den ena l. den andra slutar, då de ligga öfver (’förskjuta') hvarandra. Frykholm Ångm. 90 (1881, 1890). Zidbäck (1890).
(b) -STANS~2. jfr -MEJSEL. 2 Uppf. b. 6: 130 (1904; se under b ofvan).
(b) -STÅL~2. arbetsstål å maskin medelst hvilken diktning af plåtarbeten verkställes. Tekn. tidskr. 1900, Allm. s. 210.
-VERKTYG~02 l. ~20. särsk. till b. På plåtslagarverkstaden (vid Atlas' industriella etablissemang i Sthm) har man börjat begagna sig af de behändiga pneumatiska diktverktygen för ångpannetillverkningen. Tekn. tidskr. 1899, Allm. s. 292.
B (†): DIKTE-MÄSTARE. Två dichtemästare, som upprättade konsten vid Dalekarls- och Stripe grufva. Johansson Noraskog 3: 26 (cit. fr. 1605).
Spoiler title
Spoiler content