SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1915  
DIREKTION dir1äkʃω4n l. di1-, äfv. -ek- (directio´n Weste, diräcktschón Dalin), r. l. f. (f. Lindfors (1815), Dalin (1850), Sundén (1885), Lundell; m. Weste); best. -en, äldre o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (Widekindi Krigsh. 219 (1671), Prot. 30 mars 1792, s. 7, Nordlund Bitar 21 (1894) m. fl.); pl. -er.
Ordformer
(fordom regelbundet skrifvet direct-. diregt- G. I:s reg. 26: 820 (1556); direcht- Oxenst. brefv. 11: 421 (1626))
Etymologi
[liksom t. direktion, eng. o. fr. direction, holl. directie, af lat. directio (-ōnis), vbalsbst. till dirigere (se DIRIGERA)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr., äfvensom bet.: rät linje i lat. (Apulejus)] riktning; sträckning; stundom: läge; jfr DIRIGERA 1. En Kropp, som är uti rörelse, och ansättes af en ny kraft, ändrar sin förre direction och får en sammanfogad rörelse. Triewald Förel. 1: 200 (1728, 1735). Jämvigt upkommer när 2:ne eller flera kroppars krafter, som värka emot hvarannan, i stridiga directioner, äro lika. König Mec. 1 (1752). Direction af såret är bakifrån framåt. Prot. 30 mars 1792, s. 7. De rådande vindarnes directioner. P. Dubb i VetAH 1817, s. 46. Kroppen (hos en viss insekt är) svart med tvänne i viss direction synliga hvitglänsande fläckar på ömsesidor om .. abdomen. J. V. Zetterstedt Därs. 1819, s. 78. En annan lika lång och krokig .. (gata), som sträcker sig i en annan direktion blott. E. Lundgren (1839) hos Nordensvan Lundgren 67. Vi hade nu gått omkring tre mil i nordvestlig rigtning. Sedan vi .. hvilat en stund, fortsatte vi vår marsch med ändrad direktion åt öster. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 85 (1867). Vid skjutningar i vissa direktioner (på en viss skjutbana) .. (bestryka) kulorna .. enskilda personers landområden. PT 1910, nr 181 A, s. 3. — särsk.
a) i numera obr. uttr. o. förb. (De öfriga planeterna äro) af enahanda direction i sin rörelse ifrån väster til öster. Wallerius Tankar 90 (1776). Frankrike och Ängland äro i alt, som de 2 Polerne af Magnetnålen, satte emot hvarandre i diametrale directioner. Björnståhl Resa 3: 135 (1778). (Diligensens) direktion står utsatt på (vagnens) alla sidor med stora gyllene bokstäfver. Berzelius Reseant. 41 (1812).
b) artill. om en artilleripjäs' riktning i horisontal led. Styckets (dvs. artilleripjäsens) rigtnings förändring antingen i Direction eller Elevation. Törngren Artill. 2: 38 (1795).
2) (†) motsv. DIRIGERA 2: sändande. (Hvad) den 33. Art(ikeln i min instruktion) innehåller om Påstwäsendet och brefuens direction General Påstmestaren tilhanda. HSH 31: 305 (1668).
3) [jfr motsv. anv. i t., fr. o. eng.] (numera knappast br.) abstr., motsv. DIRIGERA 4: ledning, styrelse. Stiernman Com. 1: 667 (1615). Någhen .., som krigzsakernes direction kan tilbetroos. J. Skytte (1633) i Oxenst. brefv. 10: 345. Under min direction. Därs. 8: 385 (1642). Gudh .. förer underligen directionen, så uthi alt annat, som uthi Regementz saker. RARP 4: 507 (1650). Wåre Generaler som Commando af Wåre Arméer och Directionen af Defensions-Werket .. kan wara updragit. Stadg. ang. landtmil. 4: 1215 (1700). Den förste mig bekante General-Qvartermästare, hvilken haft Directionen öfver all Fortificationen. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 20. (G. M. Armfelts) direktion vid operan. J. G. Oxenstierna (1788) i Sv. mem. o. bref 1: 74. Skadliga verkningar hade den stränga kungliga direktionen af alla kolonial-förhållanden för Spanien. Geijer I. 7: 69 (1819). Direktion .. ledning, öfveruppsigt. NF (1880). — särsk.
a) (†) motsv. DIRIGERA 4 e, om ordförandeskap l. presidium. Det fierde Collegium är Cantzeliet, öfwer hwilket Rijkzens Cantzeler förer directionen. Stiernman Riksd. 897 (1634). Uti hvar (ständernas) Deputation .. (förer) den förste af Adels-Ståndet Directionen, eller ehvem Deputationen vil af samma Stånd dertil utse. Därs. 2549 (1723). Behagade Hans May:t .. förordna General Majoren, Hans Hindr. von Liewen .. at .. föra Directionen wid Kongl. Ammiralitetet i Carlscrona. Nordberg C. XII 2: 435 (1740).
b) motsv. DIRIGERA 4 g: öfverinseende, tillsyn. Vnder .. (förste borgmästarens) Direction skola och wara Kyrkior, Skolar, Håspitaler, och fattigas Huus. Åthsk. Sthms stadz ord. e 2 a (1636). Wårt Cantzlie-Collegii (order), hwilko Wi Directionen anbefalt hafwe öfwer Påst-wäsendet. Stadg. ang. landtmil. 2: 332 (1690). (Balettmästarens) syssla är at föra directionen vid dansen. SP 1779, s. 81. Den som har acteurer och musici under sin uppsigt och direction. Rademine Knigge 3: 94 (1804, 1810). (†) Herr Jöran .. hade direction om klåckeställningen, och lööntte honom som dett ställtte. Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 18 (1656).
c) (†) motsv. DIRIGERA 4 i: skötsel; förvaltning, administration. Till hert(ig) Erich (affärdas en skrifvelse) om diregtionen uthi Finland. G. I:s reg. 26: 820 (1556). För sin .. tuu åhrs direction, (hvarunder) hann Vår factor varet hafuer. Oxenst. brefv. 11: 525 (1630). (Gabriel Oxenstierna) hade förestådt Ridderhuset och dess direction förwalttet. RARP 1: 147 (1631). Om en Sargad under .. (fältskärens) Direction kommer til dö. Hoorn Välöfv. jordg. 1: Föret. 4 (1697). At (öfversten) Hr Adam Gierta, som intet bekymrat sig om (regementets) .. direction, måtte blifva transporterad til någon (annan) bestälning. 2 RARP 4: 372 (1727). — jfr KYRKO-, PROVINSIAL-DIREKTION.
4) [jfr motsv. anv. i eng. o. holl. äfvensom i fr., i hvilket senare språk anv. dock är ny enl. Darmesteter (redan hos Savary Dict. de commerce (1723) förekommer likväl ordet i bet.: utredningsmän i konkurs o. d.)] konkret: benämning på styrande kollegium i åtskilliga fall (jfr nedan upptagna ssgr i hvilka ordet ingår ss. sista led); (öfver)styrelse. Vadstena Adelige Jungfru Stifts Direction vil härmed gifva tilkiänna, at ... PT 1758, nr 30, s. 4. Kongl. Maj:t (har) tillförordnat en Direction öfver Hufvudstadens Läroverk, med inseende och förvaltning både af det Ekonomiska och sjelfva undervisningen. Sv. lit.-tidn. 1819, Bih. sp. 78. (Nya Elementarskolans i Stockholm) styrelse är anförtrodd åt en Direktion, bestående af fyra ledamöter, som Konungen förordnar. J. A. Dahlström i Tidskr. f. lär. 1846—47, s. 75. En särskild Direction eller styrelse .., bestående af flere eller färre ledamöter, som .. besluta och handla i bolagets namn. Schrevelius Civilr. 2: 606 (1847, 1857). Han (är) styrpinnen i alla kommunens direktioner. C. D. af Wirsén i PT 1903, nr 295 A, s. 3. Direktionen i Sällskapet för folkundervisningens befrämjande. Sv:s statskal. 1914, afd. 771. Kungl. Direktionen över Flottans pensionskassa. Därs. afd. 866. Direktionen för Kungl. Sällskapet pro patria. Därs. afd. 883. Direktionen vid Gymnastiskt-ortopediska institutet. Därs. afd. 892. — jfr: AFDELNINGS-, ARBETSHUS-, AUKTIONS-, BADHUS-, BANK-, BARNBÖRDSHUS-, BARNHUS-, BEKLÄDNADS-, BERGSPRÄNGNINGS-, BOLAGS-, BOSTÄLLS-, BRUNNS-, EKONOMI-, FATTIGHUS-, FATTIGVÅRDS-, FOLKSKOLE-, FÖRVALTNINGS-, HAMNBYGGNADS-, HANDELS-, INTERIMS-, KANAL-, LASARETTS-, LOTTERI-, MAGASINS-, MANUFAKTUR-, OPERA-, PENSIONSKASSE-, POLITIE-, PROVIANTERINGS-, RIDDARHUS-, RIKSGÄLDS-, SJÖMANSHUS-, SKOL-, SPANNMÅLS-, SPARBANKS-, SPEKTAKEL-, STIFTS-, TEATER-, TULL-, ÖFVER-DIREKTION m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) med prep. af. Directionen af Ostindiska Compagniet. SP 1779, s. 463.
b) (i sht förr) i uttr. direktionen för nytta och nöje, l. elliptiskt bl. direktionen, vid åtskilliga bad- o. brunnsorter, i sht äldre, benämning på bland bad- o. kurgästerna vald kommitté, som anordnar gemensamma förströelser, välgörenhetstillställningar m. m. Där (på badorten) går hon nu och ”svansar” / Ibland ”gäster” utaf ”ton”, / Uppå soiréer dansar, / Och är med i direktion. Nordlund Bitar 21 (1894). Sk. dagbl. 1898, nr 290, s. 3. Strindberg Fagervik 84 (1902). Den gamla institution som en gång kallades ”direktion för nytta och nöje”, (är) sedan väl mer än två årtionden tillbaka .. (i Ronneby) som annorstädes ett minne blott. Ingstad Ronneby brunn 196 (1908). jfr: I öfrigt beror valet af nöjena och deras trefnad (i Strömstad) på fyndigheten och smaken hos den direktion, som badsällskapet sjelf väljer för dessa arrangementer. Wallin Beskr. ö. badort. 124 (1858).
Anm. till 4. Åtm. sedan början af 1870-talet finner man en ständigt fortgående benägenhet att ersätta de främmande orden direktion o. BESTYRELSE med det mera inhemska ordet STYRELSE. jfr: I sammanhang med detta beslut godkändes ett af ryttmästaren G. T. väckt förslag att utbyta den föråldrade benämningen ”direktion” mot ”styrelse” och jourhafvande ”direktör” mot ”styrelseledamot”. SDS 1899, nr 404, s. 1.
Ssgr (i allm. till 4): DIREKTIONS-BERÄTTELSE103 ~0200. Schulthess (1885). Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1906, s. 384. —
-BESLUT~02. SAOL (1900).
-BORD~2. Större bord (s. k. direktionsbord). SD 1896, nr 170, s. 3.
(1) -FEL~2. Vid en (gruf-)mätning med compassen är man .. oberoende af ett en gång inkommit directionsfel. Jernk. annal. 1825, 2: 32.
(1) -FYR~2. [jfr fr. feu de direction] ledfyr. SFS 1878, Bih. nr 4, s. 17. Utom de vanliga fyrljusen, .. hvilka äfven tjenstgöra som ledfyrar, finnes den egentliga direktionsfyren, bestående af två ljus på olika höjd ofvan vattenytan samt stälda på olika platser så, att, då seglaren ”håller dem öfver ens”, d. v. s. är i rät linie med skenen, han går fri från grund. Tekn. tidskr. 1883, s. 168. SD(L) 1893, nr 211, s. 3.
(1) -FÖRÄNDRING~020. särsk. mil. ändring under marschen af en trupps marsch- l. anfallsriktning. Hazelius Förel. 162 (1839). Direktionsförändring åt höger. KrigsVAT 1863, s. 445. Direktionsförändring .. utföres genom svängning af hela fronten på sådant sätt, att den inre flygeln rör sig något framåt. Man kan äfven tala om en hel armés direktions- eller frontförändring under marsch eller på ett slagfält. 2 NF (1906).
-LEDAMOT~002 l. ~200. jfr -MEDLEM. (S.) var .., från ”Skandias” stiftelse, direktionsledamot i detta försäkringsbolag. Wieselgren Vår samt. 27 (1870, 1880). SFS 1892, nr 25, s. 12 (i fråga om de enskilda järnvägarnas pensionskassa).
(1) -LINJE~20 l. -LINIE~200. [jfr t. direktionslinie, eng. line of direction] linje som utmärker riktning. Et Parallelogram, hvars sidors belägenhet utvisa krafternas directions-linier. Triewald Förel. 1: 134 (1728, 1735). Vindens direktionslinie. NF 2: 486 (1877). särsk. artill.
a) (†) kärnlinje. Kulan sänker sig en half famn eller 3 fot under Directionslinien. Törngren Artill. 2: 79 (1795). Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 101 (1840).
b) (†) riktlinje. F. H. Chapman i VetAH 1802, s. 13. Lavetten rubbas ur Directionslinien. Handb. f. artill. underoff. 35 (1819).
-LOGE ~lå2ʃ, på teater o. d. Fru Staël .. satt som vanligt i directionslogen. Knorring Illus. 174 (1836).
-MEDLEM~20 l. ~02. jfr -LEDAMOT.
-SAMMANKOMST~002 l. ~200. jfr -SAMMANTRÄDE. SFS 1891, Bih. nr 64, s. 11.
-SAMMANTRÄDE~0020. SFS 1891, Bih. nr 64, s. 7.
(1) -SINNE~20. biol. antaget sinne hos insekter gm hvilket dessa styra sin kurs riktigt. O. M. Reuter i UVTF 36: 42 (1888). PT 1897, nr 183, s. 3.
(1) -VINKEL~20. [jfr eng. angle of direction] (knappast br.) Den till objectet kommande kulans Directions-vinkel mot horizontal-linien. Törngren Artill. 2: 37 (1795).
(1) -ÄNDRING~20. Styckets (dvs. kanonens) Directions ändring kan förorsakas antingen af Lavetens rubbande utur sigtlinien eller ock af Styckets rubbande uti Laveten. Törngren Artill. 2: 38 (1795).
Spoiler title
Spoiler content