SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1916  
DISKONT diskon4t (disco´nt Weste), r. (m. Nordforss (1805), Weste, Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. -er; i bet. 1 o. 2 äfv. (i bet. 1 oftast) DISKONTO diskon4l. -å, n., sällan r. (r. l. m. Georgii Handelsvet. 463 (1859), Internat. signalb. (1886); m. G. Dalin (1871)); best. -t, ss. r. (l. m.) -n (Georgii Handelsvet. 463 (1859)); pl. -n.
Ordformer
(förr skrifvet disc-)
Etymologi
[trol. af t. diskont, diskonto, m. o. n.; jfr holl. disconto, sällan discompte, n., ä. fr. discompte, alla med den tekniska bet. som behandlas under 1, eng. discount, äfv. med den allmännare bet.: afdrag på räkning o. liksom fr. décompte med samma allmänná bet. utgående från ffr. descompte. Formerna på -o se ut att vara lånade af ett it. disconto, vbalsbst. till discontare (se DISKONTERA). Då förekomsten af it. disconto emellertid knappast är tillräckligt styrkt (det har anträffats bl. hos icke it. lexikografer), bero de holl., t. o. sv. formerna trol. på nybildning i anslutning till det ngt bättre styrkta it. verbet discontare; se vidare under DISKONTERA]
1) (ränte)afdrag. Man måste .. göra skillnad mellan två slags diskont, neml. 1) den som afräknas vid betalning af vexlar och kapitalskulder, och 2) diskont vid betalningen af erhållna varor, hvilken sistnämda egentligen kallas rabatt. Nisbeth Handelslex. (1867). (Afdraget) beräknas icke alltid såsom ränta på den rabatterade summan, utan ofta såsom ränta på .. (slut-)summan, och afdraget heter då egentligen diskontafdrag eller diskont. Elowson Aritm. 163 (1868, 1890).
a) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. it.] afdrag på likviden för mottagna varor, hvilka försålts på kredit l. tid, men betalas före förfallodagen; rabatt. (Sker betalningen strax) så måste Säljaren (i Hamburg) korta en half Procent hvilket kallas Disconto. Denell May Handelsvet. 80 (1785). Åstrand (1855). Vår vanliga kredit är 3 månader från fakturans datum med 5 % diskont. Hjälp dig själf! 9: 12 (1904).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. it.] bankv. i fråga om växel l. annat motsv. affärspapper: ränta (beräknad i procent af nominella beloppet) som på förhand afdrages, då bankir, bank l. motsv. inrättning köper en ännu icke till betalning förfallen växel l. dyl. Högt, lågt diskonto, Banken har höjt, sänkt diskontot. Diskontot har fallit. Zettersten Anm. om mynt 160 (1771). Denell May Handelsvet. 81 (1785). Nordström Cred. 36 (1853). Publika banker offentliggöra diskontens stigande eller fallande. Åstrand (1855). Räntefoten .. kan vexla med förändring i allmänna diskontot. Rosenberg Bankv. 23 (1878). Discontot i öppna marknaden i London förblef under förra veckan oförändradt vid 4 1/2 proc. AB 1890, nr 10, s. 4. Under den svåra ekonomiska krisen 1907 höjde Englands bank diskontot genom fyra höjningar under tiden augusti till november från 4 1/2 upp till 7 proc. SD 1914, nr 205, s. 9. — jfr BANK-, PRIVAT-, RETUR-, VÄXEL-DISKONT(O) m. fl.
Anm. till 1. Med afs. på anv. af diskont o. RABATT jfr följ. språkprof: Språkbruket (är) mycket vexlande i afseende på begagnandet af orden ”rabatt” och ”diskont”. Sålunda kallas vanligen det afdrag, som gäldenären får räkna sig till godo genom att före förfallotiden inbetala sin skuld, för rabatt, och om den blifvande summan säger man, att hon diskonteras till sitt närvarande värde, vare sig att afdraget beräknas såsom ränta på slutsumman eller på hennes närvarande värde. I förra fallet (hvilket är diskont i egentlig bemärkelse) kallas afdraget rabatt af hundra, och i senare fallet (hvilket är rabatt i dess egentliga bemärkelse) rabatt till hundra. Elowson Aritm. 164 (1868, 1890).
2) [jfr motsv. anv. af eng. discount, fr. escompte] abstr.: diskontering; i ssgr.
3) elliptiskt för DISKONT-LÅN; i ssgr.
4) [säkerligen ellips af DISKONT-INRÄTTNING, -KASSA, -VERK l. dyl.] (numera nästan bl. i fråga om ä. förh.) offentlig l. enskild inrättning som drifver diskontrörelse, lånebank. Diskonten, hvard. i Sthm om aktiebolaget Stockholms Diskontobank. En underlig idée skall fallit vår Cantzler in, at näml. våre influtne byggnadsmedel skola insättas på Disconten, för 3 procent, då vi här kunne få 6 procent. Porthan Bref t. Calonius 558 (1799). (En) Attest (som) .. med tilsatt falskt Commissarie-namn, uti Disconten blifvit upvist och godkänd. Ad. prot. 1800, s. 451. Ur Discontens nät kom jag .. aldrig. Tvertom, jag fördjupade mig .. i allt större skuld. Leopold (1810) i 2 Saml. 1: 65. Diskonten (i Malmö) tar ej sina egna sedlar. .. Den ene köpmannen cederar efter den andre. Tegnér 5: 129 (1817). Lånkontor eller Diskonter. Wallmark Resa 46 (1819, 1832). Antoninus Pius upplifvade en Augusti inrättning af en diskont, hvarur de fattiga skulle få låna mot 4 procent. Geijer I. 6: 14 (1839). Att göra omsättningar i diskonten. Sturzen-Becker 2: 207 (1848, 1861). Det första penningeinstitutet i Finland var en ”diskont” för utlåning mot vexlar, aktier och borgen. E. Schybergson i Finland 135 (1893). — jfr: (†) Enda ord han lät undfalla sig voro dessa: ”Och jag som står i diskonten (ss. borgen) för honom!” Carlén Köpm. 2: 215 (1860). jfr äfv.: (†) Och jag som gick i diskonten! Därs. — jfr BANKO-, FILIAL-, GENERAL-, HANDELS-, KANAL-, MANUFAKTUR-, NÄRINGS-, PRIVAT-, PROVINS(IAL)-, RIKS-, RIKSGÄLDS-, SILFVER-, SOCKEN-, ULL-DISKONT m. fl.
Ssgr: A: (1) DISKONT-AFDRAG03~02 l. ~20. Elowson Aritm. 163 (1868, 1890; se under 1, första stycket). Den procent, hvarefter diskont-afdraget beräknas, beror .. på det förtroende, som det diskonterade affärspapperet ingifver. NF 3: 1256 (1880).
(2) -AFFÄR~02. jfr DISKONTERINGS-AFFÄR. Det af Liljencrants skapade allmänna diskontverket ombildades (efter 1786) till ett generaldiskontkontor, hvarigenom diskontaffären togs mera direkt under kronans egen ledning. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 113 (1904).
(4) -ASSIGNATION~0102 l. ~0002. (förr) förskrifning l. obligation som ett diskontverk utgifvit; särsk. om de anvisningar som provinsdiskonterna utfärdade på Rikets ständers bank o. som i stället för att lämnas till inlösen förblefvo utelöpande i landet såsom mynt; jfr -SEDEL 1. (Provinsialdiskonterna hafva) bragt i omlopp ett nytt slags mynt, de så kallade Discont assignationer. Ad. prot. 1812, 1: 583.
(2) -BANK~2. (diskonto- Gynther Conv. hand-lex. (1846), Bolagsordn. f. Sthms diskontobank 1898, s. 3 (i detta fall trol. beroende på anslutning till t.)) [jfr t. diskontobank, fr. banque d'escompte, it. banca di sconto] jfr -INRÄTTNING, -KASSA, -VERK samt DISKONT 4. Conv.-lex. 5: 478 (1831). Banker, som uteslutande eller dock förnämligast hafva gjort diskontrörelse till sitt mål, kallas Diskont- eller Giro-banker. Åstrand 1: 180 (1855). När år 1803 det för Skånes utveckling så vigtiga enskiftesverket .. infördes, möjliggjordes detta genom grundläggandet af den s. k. diskontbanken i Malmö. C. Bååth-Holmberg i Läsn. f. sv. folket 1913, s. 16. särsk. i uttr. Stockholms diskontobank, namn på en bank i Stockholm. Bolagsordn. f. Sthms diskontobank 1898, s. 3. GHT 1913, nr 238, s. 9.
(4) -BOKHÅLLARE~0200. (förr) SvT 1852, nr 190, s. 1.
(2) -BOLAG~02 l. ~20. jfr -KOMPANI, DISKONTERINGS-BOLAG. Privata Actie-ägares deltagande, så uti General Disconten för en tredjedel, som uti de öfriga Discont-Bolagen. Ad. prot. 1800, s. 587. Diskontbolagets (dvs. det i Stockholm 1773 upprättade diskontkompaniets) privilegium gällde för 12 år. N. Stenbeck o. J. R. Nilsson i Uppland 2: 681 (1908).
(4) -DIREKTION~002. jfr -STYRELSE, BANK-DIREKTION. Publ. handl. 14: 32 (1787). Ad. prot. 1800, s. 444. DiscontDirectionen .. (har) full rätt, att vägra honom nya lån. Därs. 1823, 6: 980.
(2) -FOND~2. (förr) Publ. handl. 10: 156 (1773). En fördelning af Discontfonden mellan Jordbruket och öfrige Näringar. Ad. prot. 1823, 6: 993. jfr HANDELS- O. NÄRINGS-DISKONTFOND(EN), ULL-DISKONTFOND(EN).
(1 b) -FOT~2. [jfr holl. discontovoet, t. diskontfuss] Den öfverenskomna ränte- eller diskontfoten. Georgh Handelsvet. 463 (1859).
-FÖRHÖJNING, se B.
(3) -GIFVARE~200. (mindre br.) bankv. = DISKONTÖR 1 a. Vid diskontberäkningen .. antages året blott till 360 dagar, och .. häraf uppkommer en liten profit för diskontgifvaren. Åstrand 1: 180 (1855).
(2) -GILL~2. (mindre br.) = DISKONTERBAR. Larsen (1884; med hänv. till diskontabel).
(4) -HATT~2. [benämningen antyder satiriskt att herrskapselegansen åstadkommits med hjälp af lånta penningar; jfr det på liknande sätt bildade HYPOTEKS-VAGN] (förr, skämts.; åtm. i Skåne) om hög (cylinder)hatt. Rietz (1867).
(2) -INRÄTTNING~020. (förr) jfr -BANK. At en tilräckeligare och mera allmän Discont-Inrättning blifver i verket satt, hvarmedelst säkre mäns på viss tid stälde Invisningar, Växlar och Förskrifningar, kunna .. emot drägelig ränta blifva disconterade. Publ. handl. 10: 150 (1773). Redan vid 1756 års Riksdag hade fråga inom Secreta-Utskottet blifvit väckt om Discontinrättningar. Skogman Bank 1: 73 (1845).
(2) -KASSA~20. [af t. diskontokasse; jfr fr. caisse d'escompte] (förr) jfr -BANK. Konungen i Preusen (har) år 1765 uprättat Bancovärk och discont-Cassor uti flere Städer af dess Länder, at därmed stadga Sit Rikes Handel och rörelse. Zettersten Anm. om mynt 146 (1771). Discont Cassan nekade at emottaga de fyra Banquierernas sedlar. SP 1780, s. 909.
(2) -KOMMITTÉ. [jfr it. comitata di sconto] (i Finl.) om en vid hvart o. ett af Finlands Banks kontor inrättad kommitté, som har att besluta i ärenden rörande kreditbevillning o. särsk. inköp af utländska o. inrikes växlar. FFS 1875, nr 23, s. 30. Därs. 1895, nr 8, s. 21.
(2) -KOMPANI~002. (förr) jfr -BOLAG, DISKONTERINGS-KOMPANI; särsk. i best. sg. om den i Stockholm år 1773 upprättade diskontinrättningen. Publ. handl. 10: 150 (1773). Directeurer vid Ost- och Vest-Indiska samt Allmänna Discont-Compagnierne. Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 6. Konungens Ombud i Discont-Compagniet. M. M. af Pontin i VetAH 1820, s. 388.
(2, 4) -KONTOR~02. [af t. diskontocomptoir; jfr fr. comptoir d'escompte] (förr) bank l. afdelning af bank som utöfvar diskontrörelse; särsk. dels (18651873) om en viss afdelning af riksbanken som trädde i stället för det s. k. bankodiskontverket, dels om bankodiskontverkets kontor i landsorten; äfv. om själfva lokalen där diskontrörelse utöfvas. Sthms hist. cal. 1764, s. 82 (om en afdelning af manufakturkontoret). Kungör. ang. oblig. 10 maj 1791, s. 4. L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850). Sv:s statskal. 1873, s. 103. (År) 1783 (inrättades) Diskontkontoret i Göteborg. 2 NF 6: 506 (1906). jfr GENERAL-, MANUFAKTUR-DISKONT-KONTOR.
(2, 4) -LÅN~2. (förr) lån på diskontvillkor l. ur diskontinrättning. At biträdet med Discont-Lån ej må komma andre til godo än dem, som i nyttiga näringar och rörelser deltaga. Publ. handl. 10: 153 (1773). (Länsmannen) visade mig ett bysättnings-utslag, så framt jag ej genast kunde betala mitt förfallna Diskontlån. Cederborgh OT 2: 34 (1810). De ryktbara .. diskontlånen, vanligen små och mot borgen, med återbetalning på bestämda tider, heta nu afbetalningslån. Rosenberg Bankv. 62 (1878). Den .. s. k. ulldiskonten, införd 1779, afsåg utlemnandet af diskontlån åt obemedlade köpmän vid inköp af inhemsk ull. LAHT 1899, s. 350.
-NEDSÄTTNING, se B.
(2) -NOTA~20. (äfv. diskonto-) [jfr t. diskontnote] bankv. kvitto (med specificering af växelbeloppet, ränteafdraget, stämpelafgiften osv.) som låntagaren aflämnar mot likviden för en diskonterad växel; jfr DISKONTERINGS-NOTA. Lundell (1893).
(4) -OKTROJ~02. jfr BANK-OKTROJ. Ad. prot. 1800, s. 547.
-POLITIK, se B.
(1) -RABATT~02. = DISKONT 1. Diskonttagaren berättigas att .. före förfallodagen åter inlösa (den diskonterade kreditsedeln), dock utan rätt att af den erlagda diskontrabatten återfå någon del. Nordström Cred. 107 (1853).
(4) -REGLEMENTE~0020. Kongl. Maj:ts nådiga Discont-Reglemente af den 3 Octob. 1766. Publ. handl. 10: 310 (1774).
(4) -REVERS~02. (förr) skuldförbindelse som låntagaren aflämnade vid erhållandet af diskontlån; jfr -SEDEL 2. De borgens- och vittnesmeningar, som för Discont-reversernes antaglighet äskas. SFS 1830, s. 499.
(4) -REVERSAL~002. (förr) = -REVERS; äfv.: tryckt formulär till dylik skuldförbindelse. L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850). Kindblad (1870).
(2) -RÄNTA~20. jfr DISKONTERINGS-RÄNTA. Discont-Räntan nedsättes til 5 proCent. Ad. prot. 1800, s. 648. En icke-sedelbank höjer .. (om kriser hota) diskonträntan och inskränker sin diskontrörelse. Nordström Cred. 279 (1853). Schauman o. Christierson Gide 356 (1898).
(2) -RÄTT~2. (förr) jfr -RÄTTIGHET, DISKONTERINGS-RÄTT.
1) rätt att drifva diskontrörelse. Publ. handl. 15: 254 (1792).
2) rätt att (i en viss låneinrättning) upptaga l. erhålla diskontlån. Publ. handl. 11: 744 (1779). Riksgälds-Contoirets .. Discont-rätt af R:daler 600,000, emot 2 procents ränta. Borg.-st. prot. 1809, IV. 1: 365.
(2) -RÄTTIGHET~002 l. ~200. (förr)
1) = DISKONT-RÄTT 1. Högstbjudande, som upfylla de föreskrifna vilkoren, undfå Discont-rättigheten. Ad. prot. 1800, s. 649.
2) = DISKONT-RÄTT 2. Den Discont-rättighet å 600,000 R:dr, Riksgälds-Contoiret hos Banquen äger och får behålla. Borg.-st.prot. 1809, IV. 1: 357.
(2) -RÖRELSE~200. (diskonto- VL 1906, nr 240 B, s. 4) Ad. prot. 1800, s. 568. (Diskontkompaniet) var den första allmänna anstalt här i landet till lån på endast personlig säkerhet, och lade grunden till den discontrörelse på reverser och cautioner, som sedan vunnit en så stor och oriktig utsträckning. Skogman Bank 1: 74 (1845). Diskontrörelsen .. består .. uti inlösen eller inköp af enskildes creditsedlar före deras förfallodag. Ett sådant inköp .. gör diskontanten till sedelns egare. Nordström Cred. 107 (1853). Schauman o. Christierson Gide 328 (1898).
-SATS, se B.
(4) -SEDEL~20. (förr)
1) = -ASSIGNATION. Kungör. ang. oblig. 10 maj 1791, s. 3. Disconternes Anvisningar på Banken, eller de så kallade Discontsedlarne (hafva) erhållit en sådan gångbarhet, att de äro mera synbara i allmänna rörelsen, än vårt värkeliga mynt. Bondest. prot. 1812, s. 480.
2) = -REVERS. Publ. handl. 10: 157 (1773). Härjemte sänder jag min Discont-sedel, jemte Brors Caution. Leopold (1788) i 2 Saml. 8: 76. Din diskontsedel följer nu påskrifven tillbaka. L. Hammarsköld (1810) i Bref rör. N. skol. hist. 110.
(4) -SKULD~2. (förr) Publ. handl. 11: 748 (1779). Jag .. befann mig med Diskontskuld af 2,300 Rld (dvs. riksdaler riksgäldssedlar). Leopold (1807) i 2 Saml. 9: 60.
(4) -STYRELSE~200. (förr) = -DIREKTION. Discont-Styrelsen får troligen ganska svårt att afslå lånansökningarne. Ad. prot. 1823, 6: 985.
(3) -TAGARE~200. [jfr t. diskontnehmer] bankv.
1) = DISKONTÖR 2. Nordström Cred. 107 (1853; se under -RABATT).
2) (föga br.) = DISKONTÖR 1 a. Jungberg 115 (1873).
(2) -UTLÅNING~020. DiscontUtlåningarne (besörjas i Riksbanken) med ett Capital af .. 8 1/2 .. millioner Riksdaler .. under namn af BancoDiscont. Branting Förf. 1: 345 (1827). Dessutom drifver (riks-) banken en egen diskont-utlåning på aktier och offentliga papper. Konv.-lex. 1: 320 (1845). Dalin (1850). Hahnsson (1888).
(2) -VERK~2. (förr) jfr -BANK, DISKONTERINGS-VERK. Allmänna diskontverket, benämning på den med understöd af statsverket 1800 upprättade diskontinrättningen i Stockholm, äfv. kallad riksdiskontverket l. riksdiskonten, år 1816 ersatt af bankodiskontverket. Kongl. Maj:ts Stadga och Reglemente för et särskilt Discont-Verk med Riksens Ständers Contoirs obligationer. Publ. handl. 14: 440 (1789; rubrik). SP 1792, nr 135, s. 3. Hos Götha Kanals f. d. Diskont-Verk hypoticerade Götha Kanal-Aktier. DA 1824, nr 47, s. 5. L. Stavenow i Sv:s hist. 8: 235 (1905). jfr BANKO-, RIKS-, RIKSGÄLDS-DISKONTVERK.
(2) -VILLKOR~02 l. ~20. (äfv. diskonto-) jfr DISKONTERINGS-VILLKOR. Götheborgs och Malmö Disconter skulle emot vanliga Discont-vilkor näml. 6 procent, hvilka förut afdragas vid infallande trängande behof få uplåna större summa i Riks-Disconten. Ad. prot. 1809, 4: 1805.
(2, 4) -VINST~2. (äfv. diskonto-) vinst som en diskontinrättning gifver l. som uppkommer gm diskontrörelse. At Banquen efter behofvet använder hela sin Discont-vinst årligen til inköp af Silfver. Ad. prot. 1800, s. 546. (Riks-)banken (borde) åtnjuta 2/3:delar af den diskontvinst, som öfversteg 9 procent. C. Halling (1848) i 2 Skån. saml. 7: 84.
(2) -VÄG~2. i uttr. i diskontväg, gm diskontering, på diskontvillkor [jfr i låneväg]. Maximum, som någon kunde vara (diskont-)Compagniet skyldig i discontväg, fastställdes tills vidare till 100,000 daler kopparmynt. Skogman Bank 1: 74 (1845). En bank .. drifver vexelrörelse ej allenast i diskontväg, utan ock genom omedelbar trassering och accept. Nordström Cred. 106 (1853).
(2) -VÄXEL~20. [jfr t. diskontwechsel] (mindre br.) växel som diskonteras; särsk. om växel som i spekulationssyfte uppköpes för att fortast möjligt åter försäljas till högre pris: kursväxel. Diskontera, (köpa diskontvexlar). Jungberg 115 (1873). Fliesberg Handb. f. köpm. I. 2: 253 (1899).
B (i allm. till 1 b): DISKONTO-BANK, se A.
-FÖRHÖJNING030~020. (diskont- AB 1899, nr 302, s. 2) Stenmark Diskontot 104 (1909).
-HÖJNING~20. PT 1906, nr 253 A, s. 3. GHT 1913, nr 228, s. 9.
-NEDSÄTTNING~020. (diskont-) Snellman o. Osterman (1903).
-NOTA, se A.
-POLITIK~102. (diskont- AB 1899, nr 73, s. 2) benämning på bankernas förfaringssätt gent emot lånesökande, för så vidt detta går ut på att gm vissa åtgärder, i sht höjning l. sänkning af diskontot efter den inhemska o. internationella penningmarknadens läge, bevara bankens guldkassa (o. därmed möjligheten att tillmötesgå berättigade låneanspråk); jfr DISKONTERINGS-POLITIK. En förutseende diskontopolitik .. vore svårare att åstadkomma med många smärre emissionsbanker. SvD 1901, nr 23, s. 4. 2 NF (1906)
-RÄKNING~20. [jfr t. diskontrechnung] (numera knappast br.) jfr RÄNTERÄKNING. Interesse och disconto räkning. Zettersten Afh. om mynt 88 (1768).
-RÖRELSE, se A.
-SATS~2. (diskont- Georgii Handelsvet. 501 (1859), Rosenberg Bankv. 31 (1878)) Forssell Stud. 2: 133 (1886, 1888). I öppna marknaden råder alltjämt en åtstramande tendens i fråga om diskontosatserna. GHT 1913, nr 221, s. 8.
-VILLKOR, -VINST, se A.
Spoiler title