SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
DISKUS dis4kus, sbst.2, r. l. m.; best. diskusen, förr äfv. (utan att motsv. obest. form anträffats) disken (Adlerbeth Ov. 254 (1818)); pl. diskusar400; i fråga om gr. förh. i sht förr äfv. DISKOS dis4kos, r. l. m.; i best anv. utan slutartikel l. (förr) disken (Palmblad Fornk. 1: 161 (1843)).
Ordformer
(förr ofta skrifvet discus)
Etymologi
[liksom t. diskus, eng. disk, fr. disque, af lat. discus (hvaraf DISK, sbst.1), af gr. δίσκος, kastskifva, till δικεῖν, kasta]
dels i fråga om forngrekiska o. romerska förh. (o. efterbildningar däraf), dels i fråga om modern idrott (sedan omkr. 1880): rund l. oval kastskifva, hos de gamle dels af sten, dels af metall, i modern tid vanl. af trä o. järn i förening, använd vid idrottslig täfling om längsta kastet; jfr TRILLA, TRISSA, KAST-TRISSA. En discus eller sten-trissa, med hvilken Apollo och Hyacinthus lekte tilhopa. Wennerdahl Lex. myth. 67 (1748). Björkegren (1784; under disque). Med blottade kroppar de glänsa / Af olivens fetma, och diskens täfling begynna. Adlerbeth Ov. 254 (1818). Diskus hven och cestusklubbor slogo. Tegnér 2: 247 (1840; i fråga om de olympiska spelen). Diskos .. liknade en trissa, men med något kupiga sidor. Palmblad Fornk. 1: 160 (1843). (Monseigneur) kastar diskus som trots någon. Berg Dumas V. de Bragelonne 1: 107 (1848). Heikel Skolgymn. 247 (1874). Det viktigaste att iakttaga, då man skall lära sig att kasta diskus, är att noga afväga diskusen i handen samt inöfva den rätta riktning, hvari kastet skall gå. B. Söderström i Idr. bok 3: 89 (1907). Diskusen (hos de gamle) var rund och linsformig samt tjockare på midten än vid kanterna. Dens. Därs. 136. 2 NF 13: 1217 (1910). — jfr JÄRN-DISKUS.
Ssgr: DISKUS-FORM30~2, pl. -er. jfr -TYP. Den nu brukliga internationella diskusformen. B. Söderström i Idr. bok 3: 137 (1907).
-HARF, -KÄRNA, se under DISK, sbst.1
-KAST~2. Melin Gr.-sv. ordb. (1845; under δίσκημα: diskos-). Lagerlöf Hom. Od. 88 (1908).
-KASTARE~200. Gumælius Passow (1841; under δισκευτής: Diskos-). Wilskman Idr. i Finl. 1: 117 (1904). Anm. Inom konsthistorien brukas stundom i samma bet. diskobol [af gr. δισκοβόλος]. Myrons diskobol i Rom. G. Wennerberg (1852) hos Taube Wennerberg 2: 149. —
-KASTNING~20. Gumælius Passow (1841; under δισκοβολία: Diskos-). Lysander Tre föredr. 21 (1855). 2 NF 13: 1217 (1910).
-REKORD~02. B. Söderström i Idr. bok 3: 132 (1907).
-SKIFVA~20. Wilskman Idr. i Finl. 1: 117 (1904).
-SPEL~2. (föga br.) Vid diskosspelet åsyftade man icke att kasta i höjden. Palmblad Fornk. 1: 161 (1843).
-TYP~2. jfr -FORM. Den internationella diskustypen, gjord delvis af trä. Wilskman Idr. i Finl. 1: 117 (1904).
Spoiler title
Spoiler content