SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1916  
DISKRETION dis1kreʃω4n l. -tʃω4n (- -tschón Dalin), r. (f. Lindfors (1815), Dalin (1850), Lundell); best. -en, hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr skrifvet discr-. descr- Växiö domk. akt. 1692, nr 107)
Etymologi
[jfr t. diskretion, eng. discretion, fr. discrétion, af lat. discretio, bortskiljande, afsöndring, vbalsbst. till discernere (se DISKRET)]
— jfr INDISKRETION.
I. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] filos. åtskildhet; motsatt KONTINUITET; jfr DISKRET I 1. I Qvantiteten ingå enhet och mångfald, den förra såsom Kontinuitet, den sednare såsom Diskretion. Borelius Metaf. 26 (1883). Tillståndsvexlingens diskretion innebär, att tvenne i tiden närliggande tillstånd hos samma föremål, aldrig äro hvarandra nästliggande, utan det fins alltid något tillstånd mellan dem. Wikner Tidsex. 64 (1888). Phalén Kvant. betrakt. i log. III (1911). — jfr HÄNDELSE-, RUMS-DISKRETION.
II. [jfr senlat. discretio] urskillning o. i därur utvecklade betydelser.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr. samt senlat. si nihil suæ discretioni sed judicio ejus universa committat (Cassianus)] (nästan † utom i b) (ngns) fria afgörande l. fria omdöme l. fria skön; godtycke. Hvarom vij och vele hafve ställt uthi ider discretion, och (dvs. att) I så lagandes varde, som I befinne bäst vara. Oxenst. brefv. 1: 44 (1614). (Fiendens befälhafvare) sendhe mig .. (ett par fångna löjtnanter) öffver igen, och satte uthi min discretion, hvadh jag för dem gifva ville. Därs. 9: 418 (1629). Gräntzerne emellan sequestern (dvs. det under stilleståndet besatta området) och Dantzigh må Cantzlären effter sin discretion stella. Därs. 1: 600 (1630). Lemna i ens discretion, i ens behag och godtyckio. Swedberg Schibb. 265 (1716). (Det) är .. angeläget, att du betingar med D. Rabenius kostnaden för kammare, spisning och information till skäligt pris, att intet däraf måtte lämnas på diskretion, som alltid faller dyrare. C. F. Mennander (1768) i Sv. mem. o. bref 3: 64. — särsk.
a) godtycke att göra o. låta med ngn l. ngt som man vill, absolut bestämmanderätt öfver ngn l. ngt; fritt förfogande, fri disposition (öfver ngt). Danmark war lijka som the Swenskes discretion underkastat (vid afslutandet af Roskildefreden). RARP 7: 123 (1660). (Jag) befinner .. thet .. wara ganska bekymmersamt att lefwa på discretion, och wara andre till beswär. D. Lundh (1709) i Fin. kyrkoh. samf. prot. 1: 53. Armeen (måste) löpa .. fara .. at stå fienden til discretion. M. Wellingk (1713) hos Loenbom M. Stenbock 3: 368. Ställa sig blott och bar under Fiendens Discretion, det lärer ingen opartiesk kalla annat än tigga fred. Nordberg C. XII 2: 608 (1740). De sjuka .. (af garnisonstrupperna i Fredrikshamn) lågo, de meste i der omkringliggande byar, alle exponerade till fiendens discretion. K. O. Lagercrantz (1742) i HSH 7: 322. Frågan är den, om här skall finnas en stiftstyrelse, eller om den skall vara lemnad på discretion åt sitt underlydande presterskap. Tegnér Bref t. Wingård 17 (1831).
b) [jfr t. sich auf diskretion ergeben, eng. surrender at discretion, fr. se rendre à discrétion. Bet. är eg. ett specialfall af a] (numera föga br.) mil. i fråga om kapitulation, i förb. på diskretion, fordom äfv. i ngns diskretion, på nåd o. onåd, utan villkor. Gifva sig, kapitulera på diskretion, fordom äfv. uppgifva, öfvergifva sig på diskretion, gifva sig i ngns diskretion. Vardt allttså accorderat, att staden och slottett på discretion och herttigens nåde sigh ville uthi H. F. N:des voldh upgiffva. C. Gyldenhielm (c. 1640) i Hist. handl. 20: 332. Dhesse .. hade kringrendt Grefwen Macello .. och nödgat honom at öfwergifwa sig på Discretion. OSPT 1687, nr 2, s. 5. Och hafver garnison sluppit dermedh, att de gifvit sig på discretion och altså blifvit krigsfångar. Carl XII Bref 14 (1703). Moot afftonen .. gaf commendanten upp dhen lumpna fläcken (dvs. Viprecht) på discretion. S. Agrell (c. 1709) i Karol. krig. dagb. 5: 21. Stade har måst gie sig i fiendens discretion. Dens. Därs. 328 (1712). Sahlstedt (1769). En General-Adjutant .., som kommenderade Ryska Galererne, .. föreslog den Svenske Befälhafvaren att kapitulera på diskretion. Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 302 (1840). Dalin (1850). 2 NF (1906).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr. samt senlat. illi qui (Christum) solum hominem amissa discretionis luce asserere præsumpserunt (Faustus; c. 473)] (numera knappast br.) urskillningsförmåga, förstånd; jfr DISKRET II 1. Effter sin egen anfödde discretion och naturliga åtskiliande. Schroderus Ratich. C 2 b (1614). Gudh bortrycker menniskian .., för än hon kommer til fulkommelig Discretion eller Förstånd. Botvidi 24 likpr. b 1 b (1617, 1628). Iagh .. (har) henne vthaff Gudz ord, effter ytersta förmågho och bästa discretion tröstat. Guthræus Likpr. ö. Anna Schmidt E 1 b (1641). Dalin (1850). G. Dalin (1871). (†) Ingen Menniskia, som af någon Discretion eller Betänckiande (dvs. eftertänksamhet) ähr. Växiö domk. akt. 1660, nr 69.
3) (†) höflighet, vänlighet; hofsamhet, humanitet; jfr DISKRET II 2. Professores her uthi Leyden .. ära vellbenägna medh stor discretion fremmande till att undfå. J. Hunter (1622) i Hist. tidskr. 1905, s. 42. Landtmarskalken .. bär det gode förtroende till Ridderskapet och Adeln, att dhe mötha honom .. med den discretion, som dhe för detta emot andre ij sådan occasion öfwa pläga. RARP V. 1: 162 (1654). (Man) brukade .. discretion med dem, som man ånyo examinerade. Weibull (o. Tegnér) LUHist. 1: 51 (efter handl. fr. 1669). (Man) plägar .. aff Discretion vppehålla, medh protesten, 3. eller 4. Dagar sedan Wexelen är förfallin, til at ehrholla (dvs. bibehålla) acceptanten wijdh sin Credit. Risingh Kiöph. 60 (1669).
4) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] eftertänksamhet, varsamhet, försiktighet vid behandlingen af mer l. mindre ömtåliga frågor; grannlagenhet, taktfullhet; försynthet; stundom: tystlåtenhet, förtegenhet; jfr DISKRET II 3. Thet wore föga discretion af en student, at låta hempta dricka uthi Rectoris Magnifici hwss. Consist. acad. Abo. ä. prot. 2: 155 (1659). Tala med Discretion. Tala med betänksamt återhåll. Sahlstedt (1769). Er discretion retar blott min nyfikenhet. Sthms modejourn. 1844, s. 70. Dalin (1850). Fakulteten .. ville af discretion för denna gång ej upptaga .. saken. Annerstedt Rudbeck Bref cciv (1905). Cronholm Minnesbl. 354 (1908).
5) i fråga om konst o. d., om det dämpade o. finkänsliga sätt hvarpå ngt utföres l. är utfördt: finkänslighet, måttfullhet; jfr DISKRET II 4 b. Hr S. ackompagnerade vid pianot med stor diskretion. PT 1898, nr 19, s. 3. Det framlagda förslaget (till omdekorering af koret i Visby domkyrka är) icke .. affattadt med nödig diskretion, i det att .. (den ursprungliga konstruktionens) hufvuddrag .. drunkna i den nya utstyrseln. Fornv. 1907, s. 338. Trängd mellan antikens i deras tysta förfall ännu så mäktiga rester och barockens skrikande prål, har renässansens fina diskretion icke lätt att göra sig gällande. Söderhjelm Ital. renäss. 346 (1907).
III. [jfr motsv. anv. i ä. t. (Hermling Vollkom. buchhalten Kk 2 b (1685)). Bet. har utvecklats från sådana fr. uttr. som gagner, jouer une discrétion, vinna resp. spela om en summa som betalaren själf får bestämma (jfr II 1)] (numera föga br.) gåfva (hvars värde l. belopp bestämmes af gifvarens godtycke o. ädelmod, o. som utdelas antingen af erkänsla för redan visade tjänster l. i afsikt att förmå ngn till en återtjänst); dusör, gratifikation; erkänsla, ’handtryckning'; äfv.: honorar, godtgörelse. (Han gaf åt budbäraren) enn sköhn discretion igen, som war en liten Siillffwerja. C. Horn (1661) i HSH 28: 353. (Konsistoriet) För hwilketz höga gunst och benägenheet, iagh migh förobligerar Edhers Högwördigheet medh een Discretion och slachtoxse bemötha. Växiö domk. akt. 1688, nr 428. Iagh haar sändt honom en lyten discretion för omaket. Därs. 1695, nr 714. Wachtmästaren (vid riddarhuset) har at undfå uti discretion för dess möda etthundrade Dahler Sölfvermynt. 2 RARP I. 1: 94 (1719). Änckans stora discretion till Sal. Biskoppen förvände rättvijsan, att hon blef Conserverat. Växiö domk. akt. 1735, nr 376. Af staden (Stralsund) har jag hittils (såsom bibliotekarie) haft 170 Rdr Pommersk för min möda i discretion. Leopold (1784) i 2 Saml. 7: 43. Uti ett alfvarsamt Borgarehus åstundas nu genast en studerad Person, till handledare för 2 a 3 Gossar, emot logis, fritt vivre och billig discretion. DA 1808, nr 2, s. 8. (Då man fått ett lån) ger man alltid litet i diskretion åt lånanskaffaren .. Diskretionen kan gå till en femtia högst. Almqvist Törnr. b. 3: 144 (1850). Diskretion .. gåfva till erkänsla för någon bevisad tjänst. 2 NF (1906). (†) Så hafver iagh och most wijsa discretioner emoot Commissarier, Cammererare och andra. Växiö domk. akt. 1684, nr 204.
Ssgr: (III) DISKRETIONS-ANSLAG. (i Finl.) till gratifikationer åt tjänstemän m. m. anslaget belopp för hvars användning redovisning icke lämnas. Å det på bankens stat upptagna diskretionsanslag ega bankfullmäktige .. tilldela tjenstemän och betjente .. gratifikationer för synnerligt nit och välförhållande. FFS 1895, nr 8, s. 19.
(II 3) -DAG(AR) 103~2. [holl. discretiedagen, t. diskretionstage] (i fråga om utländska o. ä. sv. förh.) uppskofsdagar som kunna förflyta efter en växels förfallodag, innan växeln protesteras; respitdagar; jfr RESPEKT-DAG. På de fläste .. Handels-Orter har Växel-brefven på Sicht inga Discretions-dagar, utan måste inom 24 timar betalas. Zettersten Anm. om mynt 150 (1771). Flintberg Lagf. 3: 127 (1799). Vanligen har acceptanten några dagar, respit-, discretionsdagar, innan han inlöser (växeln). Wiemer Räkn. 80 (1866). Ekbohrn Främ. ord (1904).
(III) -HANDEL~20. (förr) om handel som kom till stånd gm ’diskretioner' åt förmedlarna. Upphandlingar .. emot ren öfverenskommen betalning efter ärligt mått, mål och vigt, med afskaffande af all discretions- och förplägningshandel. Jernk. annal. 1817, 1: 138.
(I) -LÖS~2. (En) diskretionslös värklighet. Vannérus Metaf. 97 (1914).
(III) -MEDEL, pl. (i Finl.) jfr -ANSLAG. Fördelningen af de å Bankens stat uppförda diskretionsmedel. FFS 1875, nr 23, s. 18.
(II 4) -PLIKT~2. tysthetsplikt. Kommissionsledamöterna skola ha diskretionspligt. VL 1901, nr 69, s. 3.
(II 4) -SAK~2. (Han) ansåg .. tilldragelsen vara känd och höll det för onödigt att längre behandla den som en diskretionssak. Geijerstam Farl. makter 135 (1905).
(III) -VIS, adv. (†) i form af gratifikation l. ’frivillig' gåfva. (Jag erinrar mig) att Collegan Gabr. Avellan .. discretions vis derföre erhöll någon forlön. Calonius Bref t. Porthan 419 (1799). Lösen för konstitutorialer, förordnanden m. fl. dylika expeditioner (har) erlagts diskretionsvis. SvT 1852, nr 16, s. 4.
Spoiler title