SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1916  
DISPUTATION dis1pɯtatʃω4n, äfv. -pu-, l. -aʃω4n (disputatio´n Weste, dissputatschón Dalin, femstafvigt i vers Runius Dud. 2: 82 (1712), ∪ — ∪ — (i vers) Heidenstam Alienus 2: 226 (1892)), r. (f. Wahrman (1814), Dalin (1850), Lundell; m. Sahlstedt, Weste); best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (Sv. synodalakter 1: 122 (1663)); pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer ordet i sv. stundom med lat. böjning: disputationis (gen. sg.) Sv. synodalakter 1: 180 (1693), disputacionem (ack. sg.) RA 1: 97 (1527), disputationes (pl.) RA 3: 526 (1595).
Ordformer
(dispution G. I:s reg. 20: 222 (1549; jfrdt med originalet))
Etymologi
[jfr t., eng. o. ä. fr. disputation, af lat. disputatio (-ōnis), af disputare (se DISPUTERA). Formen dispution går möjl. tillbaka till en liknande form i nt. (jfr mnl. disputioen)]
vbalsbst. till DISPUTERA; jfr DISPUTAT, DISPUTATS, DISPUTS, DISPYT.
1) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) motsv. DISPUTERA 1: polemiskt uttalande; stundom äfv. allmännare: (kritisk) utredning l. framställning. Ath någre .. vtrogne schwermende Sectepredichere .. vtilbörlig disputation, emot theres offuerhett, på predikestolerne, jdkelige producere. G. I:s reg. 12: 266 (1539). Thenna diupsinnige och tröstrijke S. Pauli Disputation til the Romare. P. J. Angermannus Utl. ö. G. o. N. T. 525 (1623; om Rom. 5).
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (†) motsv. DISPUTERA 2: meningsbyte l. ordskifte mellan två l. flera personer (se dock slutet): diskussion, debatt, öfverläggning; ordväxling, tvist, dispyt. Liggie och försumme tijden med then höge Doctor M: Christoffers schriffwelse, och andre fremmande och onyttige saker och Disputationer. G. I:s reg. 17: 279 (1545). (Det vore rådligt) att the .. sich .. udi ingen annen videre disputation .. innlathe skole. RA 1: 569 (1548). Då äre wii om samme disputation och trääta .. ens wordne. Sv:s traktater V. 1: 214 (1613). Sedhan Christus haffuer hafft then långa och alfwarsamma Disputation medh the Skrifftlärde och Phariseer, om menniskio stadgar och budh. S. Laurentii Ridd. B 4 b (1622). Jag kan väl någon gång säja min mening .., men jag är aldeles icke älskare af Disputationer, ty jag vet huru litet dermed uträttas. SP 1779, s. 146. — i uttr. disputation med sig själf, om inre tvekan l. villrådighet; jfr DISPUTERA 2 a γ. Til Gudh skal man (i frestelsen) aldraförst sigh begifwa vthan all drögsel och disputation medh sigh sielff. Emporagrius Likpr. ö. Anna Ulfsparre D 4 b (1647).
3) [eg. ett specialfall af 2; jfr motsv. anv. i t., eng. o. ä. fr.] motsv. DISPUTERA 3; om offentligt meningsbyte (förr i allm. på lat.) som (oftast för vinnande af viss vetenskaplig kompetens l. akademisk grad) hålles vid universitet, domkapitel osv. o. består i granskning o. försvar af innehållet i en vetenskaplig afhandling l. (förr) af framställda satser (teser); förr äfv. om disputationsöfning (vid skola l. universitet). Frågadhes huarföre .. (Messenius) med nya ceremonier wille hålla sin disputation nemliga att låtha kläda collegium, låtha spella och siunga för sigh. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 84 (1610). Den 17 Septembris effter hållen predikan .. höltz sielfwa disputation in til middagen. Sv. synodalakter 1: 122 (1663). Kyrkol. 25: 4 (1686). At en Lector Philosophiæ, innan han till Lectionem Theologicam befordras, skall wid någon Wår Academia först hålla en Theologisk Disputation. Skolordn. 1693, s. A 2 b. Lectorn uti Logiken och Metaphysiken .. öfvar äfven ungdomen med Disputationer (vid gymnasium). Stiernstolpe Arndt 1: 85 (1807, 1813). Latin-talandet hos oss är på väg att upphöra t. o. m. vid de akademiska disputationerna. K. L. Olsson i Verdandi 1892, s. 178. — särsk. (numera icke i Finl.) i förb. med de lat. uttr. pro gradu o. pro exercitio (jfr DISPUTERA 3 b anm.). Ther hölls en Disputation pro gradu. Scherping Cober 2: 355 (1737). Ännu återstod disputationen pro gradu. Den föregående disputationsakten, som kallades ”pro exercitio”, var gjord gerning redan 1836 och var en simpel sak. Svedelius Förfl. lif 311 (1887). — jfr DOKTORAL-, DOKTORS-, GRADUAL-, PROF-, PROFESSORS-, SYNODAL-DISPUTATION m. fl.
4) [jfr motsv. anv. i t., ä. eng. o. ä. fr.] om vetenskaplig skrift (förr stundom innehållande endast ett antal teser) som framställes till granskning gm offentligt meningsbyte vid universitet, domkapitel osv.; afhandling; äfv. om själfva (det tryckta l. handskrifna) exemplaret af dylik skrift; jfr DISPUTATS 2, DISSERTATION 2. Ett register, på alt vadh böcker som .. tryckias, disputationer, orationer och lectioner (dvs. föreläsningar). Rudbeck Bref 4 (1661 l. 1662). Omsider kommer (Hesselii) disputation fram att anslås på Academiens tafla. Därs. 364 (1698). Hvartil tjenar det, at utgifva Disputationer, då man nästan altid är försäkrad, at en annan är Auctor, än den som derföre är titulerad. SP 1779, s. 347 (med afs. på ä. förh. (ända till 1852, i Finl. till 1871), då sådant var fullt lagligt, enär det muntliga försvaret vid exercitie- o. gradualprof räknades ss. hufvudsaken, den egentliga disputationen). I morgon spikas min disputation. L. Hammarsköld (1803) hos Hjärne Dag. f. drabbn. 46. Academisk disputation skall i tryck utgifvas och öfverlemnas till granskning af den Facultet, till hvars vetenskapliga område dess innehåll hörer. SFS 1852, nr 20, s. 43. Oinbundne Disputationer .. må icke .. ur Bibliotheket utlemnas. Stadg. f. Gestr.-Hels. nation i Upsala 1856, s. 30. Svedelius Förfl. lif 363 (1887). jfr: Roséns tvänne Disputationer .. äro håldne i Upsala år 1750, men trykte i Stockh(olm). Hof Skrifs. 281 (1753). — jfr GRADUAL-DISPUTATION m. fl. (se ofvan under 3).
5) (†) motsv. DISPUTERA 6; i förb. utan disputation, utan invändning l. gensägelse l. bestridande; jfr DISPUTATS 3. (Sonnenburg) skall häreffter vthan disputation och intrång föllie .. Danmarckz crono till ewigh tiidh. Sv:s traktater V. 1: 214 (1613).
Ssgr (i allm. till 3): DISPUTATIONS-AFHANDLING 1003~020. [till AFHANDLING 5 a] jfr DISPUTATION 4. SFS 1852, nr 20, s. 23. (Före 1852) var användandet af latinska språket obligatoriskt för alla disputationsafhandlingar. NF 3: 1263 (1880). SFS 1908, nr 135, s. 28. —
-AKT~2. [jfr AKT, sbst.1 I 3] Sv. synodalakter 1: 180 (1693). Af alla sätt at utforska sanningen, har man trodt at offenteligen anstälde Disputations-Acter böra vara det säkraste. Kellgren 3: 187 (1787). Hagström Herdam. 2: 292 (1898).
(4) -EXEMPLAR~002. Disputationsexemplaren inbindas, det ena efter tidsföljd vid hvarje års slut, det andra ordnadt efter vetenskaper. Stadg. f. Gestr.-Hels. nation i Upsala 1856, s. 27. —
-FORM~2. särsk. till 4; i förb. i disputationsform. Naturligtvis utkommo .. de flesta undersökningar i .. (filologi) i disputationsform. Lyceum I. 2: 15 (1810). Minutera ut sitt .. arbete i disputationsform, ark efter ark. Sander i 3 SAH 4: 48 (1889).
-FRUKOST~20. (förr) jfr -KALAS. J. J. Nervander 1: 189 (1833). Kandidaten (fick) sätta sitt namn på afhandlingens titelblad mot det att han betalade tryckningskostnaderna för det hela samt — disputationsfrukosten. Svahn Öfverligg. 132 (1885).
-KALAS~02. jfr -FRUKOST, -MIDDAG, -ÖL. J. G. Oxenstierna 5: 461 (1773). Ahnfelt Minnen 2: 21 (1907).
-KOLLEGIUM~0200. (förr) jfr -LANDSKAP. Wallin Bref o. dagb. 313 (1850). (Ett) rum, där nationen kunde samlas .. vid disputationskollegierna en gång i veckan. Lind Värml. nations hist. 65 (1877).
-KONST~2. jfr DISPUTER(E)-KONST. F. Berg i Verdandi 1885, s. 149. Andersson Gr. dram. 277 (1885, 1910).
-KONVENT~02. (förr) om sammankomst inom studentnation i o. för disputationsöfning; jfr -LANDSKAP. Disputations-convent hålles hvarje helgfri Lördag. Stadg. f. Norrl. nation 1861, s. 13. —
-LANDSKAP~02 l. ~20. (i Uppsala, förr) om (större) sammankomst inom studentnation i o. för disputationsöfning; jfr -KOLLEGIUM, -KONVENT, -SAMMANKOMST. Disputations-landskap hålles i slutet af hvarje termin, då den i tur varande Senior presiderar. Stadg. f. Norrl. nation 1861, s. 13.
(2) -LYSTEN~20. jfr DISPUTERINGS-LYSTEN.
-MIDDAG~20. jfr -KALAS. De så kallade exercitiedisputationerna .., der .. disputationsmiddagen på Kajsaniemi .. (var) hufvudsaken. Laurén Minnen 109 (1877). NDA 1909, nr 22 A, s. 3. —
-PROF~2. Alopæus Borgå gymn. 546 (1817). Lector i Philosofien må i sitt disputationsprof försvara theser både på Latinska språket och på Modersmålet. Ber. af rev. ö. el.-lärov. 1843, Bil. S, s. 81. Enligt kungörelsen af den 10 mars 1892 upphörde alla disputationsprof inför domkapitel. E. Sahlin i Ped. tidskr. 1898, s. 327. —
-RÄTT~2. rätt att anställa (akademisk) disputation o. i följd däraf företaga doktorsutnämning. (Göteborgs högskola har) erhållit disputationsrätt för doktorsgraden. 2 NF 10: 903 (1908).
-SAMMANKOMST~002. (förr) jfr -LANDSKAP. Disputationssammankomster eller Talöfningar skola hållas minst 5 under hvarje termin. Upl. nations stadg. 15 (1868).
-SPECIMEN~200. SFS 1831, s. 31. Det är första gången en kvinna i Finland från katedern försvarar ett disputationsspecimen. AB 1895, nr 281, s. 3. —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. (förr) jfr DEBATTERINGS-SÄLLSKAP, DISKUSSIONS-SÄLLSKAP. Sv. litt.-fören. tidn. 1837, sp. 187. Ett nöje var att bilda disputationssällskap för öfning att tala latin (vid Västerås gymnasium). Svedelius Förfl. lif 88 (1887).
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Mig synes publicisteriet för författare vara det samma som disputationsväsendet för vetenskapsmän. Tegnér 6: 196 (1833). Hagström Herdam. 1: 125 (1897).
-ÄMNE~20. Alopæus Borgå gymn. 414 (1816). Svedelius Förfl. lif 73 (1887). SAOL (1900).
-ÖFNING~20. (förr) om tal- o. diskussionsöfning (på latin) vid skola l. universitet. Stiernstolpe Arndt 1: 86 (1807, 1813). En gång hvarje vecka .. hållas alternativt Disputations- och Debattöfningar. Stadg. f. Gestr.-Hels. nation i Upsala 1856, s. 25. H. Schück i Världskult. 3: 407 (1907).
-ÖL. (†) = -KALAS. Fries 2 Linné 1: 169 (i handl. fr. 1733). (Dagen efter min disputation) hade jag 15 af mina äldre landsmän på Sivers kellare och giorde them ett gladt disputationsöl, som kostade mig öfver 30 dlr kmt. Rhyzelius Ant. 47 (c. 1750).
Spoiler title