SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
DRÅP drå4p, sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(dråp GR 1: 19 (1521) osv. dråpp UrkFinlÖ I. 1: 45 (c. 1600: Qwinnedråpp). drap GR 5: 28 (1528), Därs. 6: 286 (1529))
Etymologi
[fsv. drap, dråp, slaktande, motsv. d. drab, isl. dráp, nor. draap; ordet är med afljud bildadt till DRÄPA]
1) (numera oftast med anstrykning af lagspr.) ihjälslående, mord; dels (o. vanl.) om (våldsam) handling (i sht hugg l. slag o. d.) hvarigm ngn viss person beröfvas lifvet; dels mera abstr.: dräpande, förr äfv. i allmännare bet.: dödande (t. ex. på öfverhetens befallning); i juridiskt spr. dels om hvarje handling hvarigenom ngn rättsstridigt tillfogas döden, dels om sådant dödande som ej sker med öfverlagdt uppsåt att döda (motsatt: mord); äfv. (mer l. mindre skämts.) om dödande af djur. Begå l. föröfva (förr äfv. bedrifva l. göra) dråp å ngn. Dråp i bråd skillnad, i hastigt mod, af våda. Han anställde ett stort dråp på flugorna. Ochristelige grymme Bedriffter, medh Mord, Dråp, Halshuggande, Hängiande och Fördränkiande. GR 1: 23 (1521; om Kristiern II). Barrabas .. hadhe vthi vplopit bedriffuit itt drååp. Mark. 15: 7 (NT 1526; Bib. 1917: begått dråp). Han blef med förgift af daga tagen .., och ovännerne som giorde detta dråp, trodde sig nu vunnit sin åstundan. Celsius G1 1: 8 (1746). Det stigande antalet dråp (i Frankrike) vore en följd af alkoholismen, medan antalet mord vore i aftagande. VL 1908, nr 152, s. 7. jfr (†): Laghlighit Dråp, är thet som sker: I. .. vtaff Öffwerhetz Personer .. II. .. När en oförwarandes .. råker dräpa sin Nesta (osv.). LPaulinus Gothus ThesCat. 65 (1631). jfr DULGA-, ENVIGES-, FADER-, KVINNO-, MAN-, NIDINGS-, NÖD-, VILJA-, VÅDA-DRÅP m. fl. — (föga br.) i bildl. anv. Andeligt dråp. Cronholm Tal 22 (1843). Säkert har mer än ett litterärt dråp .. (gm obarmhärtiga recensioner) blifvit gjordt — till verklig förlust för vår vitterhet. Sätherberg Lefn. 375 (1896). jfr SJÄLA-DRÅP.
2) (†) slaktande, aflifvande, dödande, mördande; äfv. om mördande strid. Vthi Fiendens Lägher tildrog sigh .. nästan större drååp, än vthi sielfwe Slaghet. Schroderus Liv. 618 (1626). (Svärdets) udd, än ljum af det nyliga dråpet. Adlerbeth Ov. 87 (1818; om själfmord). — jfr SJÄLF-DRÅP.
Ssgr (till 1): A: DRÅP-ANKLAGELSE~0200. (äfv. dråps-) anklagelse för dråp. Nordström Samh. 2: 829 (1840).
-BOT, se D.
-DAL. (dråpo- Halenius ConcGT 245 (1742) o. de flesta upplagorna efter 1762 af den gamla bibelöfvers.) eg.: dal där det dräpes; användt på två ställen i bibeln ss. ”talande” ortnamn; jfr DRÄPO-DAL. Den tiden kommer .., då man icke mer skall kalla det (stället) Thopheth .., utan dråpdalen. Jer. 7: 32 (öfv. 1837; Bib. 1917: ”Dråpdalen”).
-HUGG.
1) (föga br.) dödande hugg, dödshugg. Adlerbeth Ov. 311 (1818).
2) (†) dråp, mord. Agrell Maroco 2: 52 (1796, 1807).
-MAN, se D.
-MÅL. (dråps- Strinnholm Hist. 1: 567 (1834), Därs. 2: 247 (1836). dråpa- Frey 1848, s. 79) [fsv. drapamal, drapmal, isl. drápumál (i bet. 1)]
1) (numera bl. jur. l. arkaiserande) rättegång angående föröfvadt dråp; dråpsak. LPetri Mandr. B 6 a (1562). Den dräpnes fränder uppträda nu som kärande i dråpmålet. GCederschiöld i Landsm. V. 6: 12 (1885).
2) [med afs. på bet.-utvecklingen jfr SLAGSMÅL, DRÖJSMÅL; jfr äfv. d. fejder og drabsmaal (Drachman)] (†) dråp. LPetri Mandr. B 4 b (1562). Dedt dråpmålet, som Ambjörn och Mårten haffve begådt opå een aff stadzvachten. RP 6: 212 (1636). Weste (1807; möjl. i bet. 1).
-MÅLABALK, äfv. -MÅLS-BALK. (-måla- Lagförsl., Nordström Samh. 2: 404 (1840). -måls- Nordström Samh. 2: 520 (1840)) [fsv. drapmala balker] i de gamla lagarna benämning på den balk (l. de balkar) som handlade om dråp. Lagförsl. 488 (c. 1606). Abrahamsson 714 (1726).
-MÅLS-PROCESS. jur. behandling af dråpmål inför rätta. Nordström Samh. 2: 701 (1840).
-ORD. (föga br.) ”dräpande” tillmäle (ofta bestående i ett kraftigt skällsord), ”stukande” replik l. genmäle. Möller (1790). Dalin (1850). Letande ännu i sista stund efter ett oåtkomligt dråpord, gick han rakt på fienden. Strindberg Hems. 80 (1887).
-SAK. (äfv. dråps-) [jfr d. drabs sag] jur. (i sht förr) (oafgjordt) mål angående dråp. RP 7: 264 (1638). ”Dråpsaker” afgjordes ej af bergstingsrätterna. NF 6: 67 (1882).
-SKOTT. (sannol. tillf.) dödande skott. Ekman NorrlJakt 76 (1901).
-SLAG.
1) (†) dråp. GR 6: 82 (1529). Inom två år måste dock denne rymma för dråpslag. Fryxell Ber. 14: 82 (1846).
2) dödande slag; väldigt slag; ofta bildl.: tillintetgörande l. förkrossande slag. Gifva ngn dråpslaget. Rikta ett dråpslag mot hierarkien, mot den inhemska industrien, mot drickspenningsystemet. Underrättelsen var för honom ett dråpslag, kom som ett dråpslag. (Döden) har gjort dig besök, han har gifvit dig en alfvarlig försmak af det sista dråpslaget. Lantingshausen Young 1: 44 (1787; eng. final blow). Upphalad i båten, erhåller .. (laxen) dråpslaget i hufvudet. Hemberg ObanStig. 207 (1896). Genom läroverksreformen (har) grekiskan fått dråpslaget som skolämne. PedT 1904, s. 389.
B (†): DRÅPA-BOT, -MÅL, se A.
C [formen beror på felläsning l. på afsiktligt ”rättande” af de ä. biblarnas dräpo-] (†): DRÅPO-DAL, se A.
D: DRÅPS-ANKLAGELSE, se A.
-BOT. (dråp- Collin o. Schlyter ÖgL 254 (1830), Strinnholm Hist. 4: 465 (1852). dråpa- GR 6: 286 (1529: drapa-). dråps- Schlyter JurAfh. 1: 64 (1836) osv.) [fsv. drapa böter, pl.] (förr) ofta i pl.: bot (böter) som erlades för dråp. Så at han hwasken til konung saak eller drapa boot sware skal enom eller androm. GR 6: 286 (1529). NF 4: 942 (1881).
-MAN. (dråp- GHT 1895, nr 280 A, s. 2) (arkaiserande) dråpare. Anholm Gog 41 (1895). (knappast br.) med gen. (l. possess. pron.): (ngns) baneman. Din faders dråpsman. Ling Agne 100 (1812); uttr. klandradt i JournLTh. 1813, nr 41, s. 2. Ling As. 668 (1833).
Spoiler title
Spoiler content