SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1923  
DUMA 4ma, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[af ry. duma, af germanskt ursprung; jfr DOM]
(om ryska förh.) rådsförsamling; benämning dels på borgarrepresentationen i städerna, dels på den nationalförsamling (”riksduman”) som upprättades gm en ukas 1905. Dalin (1871). Stadens ”duma”. DN(L) 1880, nr 4856, s. 2. Aminoff StPtb. 467 (1909).
Ssgr: DUMA-FRAKTION. 2NF 23: 1503 (1916).
-MEDLEM~20 l. ~02.
Spoiler title