publicerad: 1923
DYRK dyr4k, sbst.1, r. l. m. (f. Serenius (1741)); best. -en; pl. -ar ((†) -er GR 17: 56 (1545); -or Lucidor (SVS) 456 (1674: Gull-dyrkor)).
Ordformer
(dijrek GR 17: 56 (1545; jfrdt med hskr.: Dijreker). dijrck VDAkt. 1705, nr 121 (: dijrckfrij); djrk Spegel GV 131 (1685); dirk HH 20: 261 (c. 1640), Möller (1745; under crochet). dyrk Bullernæsius Lögn. 239 (1619: dyrkenycklar) osv.)
Etymologi
[liksom d. dirk, dirik, af mnt. diderik, nt. äfv. dirk, motsv. holl. dirk, t. dietrich. Eg. det holl. o. nt. personnamnet Dirk (Diederik), sv. DIDRIK, TEODERIK. Jfr DIRK, sbst.1]
1) benämning på ett enkelt instrument (vanl. bestående af en stark i änden hakformig järnten) att öppna ett lås (till hvilket man ej har nyckeln l. som på ngt sätt råkat i olag); jfr LIRK, DYRKEL. En partt aff the Smedher äre nw szå behändige .. med the Dijreker, att them här näst icke mång lååsz före stå kunne. GR 17: 56 (1545; jfrdt med hskr.). Finner Wachten .. hoos (nattvandraren) Dirckar, som Tiufwer pläga umgås medh, .. måge the föra en sådan i Corps de Guarde öfwer natten. InstrArcher. 19/11 1667, mom. 9. Han hörde en dyrk införas i salslåset. Blanche Tafl. 3: 133 (1857). Har man, i uppsåt att inbrott .. föröfva, förfärdigat eller förskaffat sig dyrk eller falsk nyckel ..; straffes med böter eller fängelse. Straffl. 1864, 20: 17. — (poet., föga br.) i ngt utvidgad anv.: nyckel. (Jag blef) åter gen förskräckter, / När Gubbens Hand med råstig Dyrck, / åt Bergets Port blef sträckter. Odel Sincl. 4 (1739).
2) mer l. mindre bildl., om medel l. utväg (oftast mindre hederlig) hvarmed man (med list l. på omvägar) skaffar sig tillträde l. tillgång till ngt som annars skulle vara svårt att nå l. vinna: falsk nyckel, sidoväg. Dalin Arg. 2: 313 (1734, 1754). Pengar alt kan vinna: / Ock de stålta sin: / Den, som denna dyrk kan finna, / Slipper all'städs in. Nordenflycht QT 1745, s. 151. Den som tå behagar bruka denna lilla Dyrcken, eller Nyckelen. Scherping Nyck. Dedik. 7 (1754; om en grammatik som har titeln ”Nyckelen”). En hel samling dyrkar till allt tidens vetande i .. bokhandelstidningarna. Strindberg Hafsb. 34 (1890). — jfr GULD-, HJÄRTE-DYRK.
Ssgr (till 1): A: DYRK-FRI. [jfr d. dirkefri, d. dial. dirikfri] om lås: som ej kan öppnas med dyrk (utan bl. med sin egen nyckel); i utvidgad anv. om skåp osv. med så beskaffadt lås; äfv. bildl. Ehn Kista .. med dyrkfrit låhs. BoupptRasbo 1697. Är låset dyrkfritt .., skaffar det sig hielp, at slå dören sönder. Dalin Arg. 2: 313 (1734, 1754; i bild om ”Agget”). De så kallade brand- och dyrkfria kassaskåpen. UB 6: 163 (1873). —
-KNIPPA, r. l. f. —
-NYCKEL. (dyrke- Bullernæsius) [möjl. till DYRKA, v.2] dyrk. Tiuffwa redskap, såsom dyrkenycklar. Bullernæsius Lögn. 239 (1619). Allmänna åklagaren .. yrkade ansvar å Thurgren .. för det han innehaft dyrknycklar. SD(L) 1895, nr 295, s. 16. —
B (†): DYRKE-NYCKEL, se A.
Spoiler title
Spoiler content