SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
ECKLESIASTIK (beträffande uttalet se ECKLESIASTIK, sbst.), adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr vanl. skrivet ecclesiastique)
Etymologi
[av fr. ecclésiastique, av lat. ecclesiasticus, av gr. ἐκκλησιαστικός, adj. till ἐκκλησιαστής, medlem av folkförsamling, av ἐκκλησία, folkförsamling, i NT den kristna församlingen (1 Tess. 1: 1), av ἐκκαλεῖν, utkalla, av ἐκ, ἐξ (se EX-), ut, o. καλεῖν, kalla, ropa (jfr DEKLAMERA, KALENDER); jfr eng. ecclesiastic]
(med avs. på bruklighet jfr anm. under ECKLESIASTISK) som tillhör l. är utmärkande för l. hänför sig till kyrkan (i allm. med, stundom utan inbegripande av med denna förbundna institutioner, i sht skolväsendet) l. till personer l. myndigheter l. ämbeten l. tjänster inom kyrkan, kyrklig, andlig, prästerlig, kyrko-, präst-; äv. i ngt utvidgad anv.: som tillhör ecklesiastikdepartementet; nästan bl. om förh. inom den kristna kyrkan, enstaka dock äv. om förh. inom andra ordnade religiösa samfund; jfr ECKLESIASTISK. Swedberg Schibb. 267 (1716). Civila, Criminella, Oeconomiska, Militaira eller Ecclesiastique (mål). Tryckfr.-förordn. 1812, 2: 4. Prestaembetet (hos judarna) tillhörde endast Arons hus och den öfriga eklesiastika så väl som civila styrelsen endast Levi slägt. Franzén Tal 230 (1826, 1835). Ecclesiastike boställen. SFS 1827, s. 1390. Regements-Pastors-beställningarne vid indelta Arméen .. kunna med annan Ecclesiastik befattning vid Församlingarne eller Läroverken förenas. SFS 1841, nr 11, s. 2. Allmänna utskylder, särdeles Ecclesiastika. SFS 1843, nr 11, s. 6. Den första Maj, vårens och det ecklesiastika årets första dag i Sverige. Ljunggren Resa 178 (1871). Förordning om ecklesiastika byggnadslånekassor. Prop. t. riksd. 1903, nr 56, s. 57. SD(L) 1915, nr 227, s. 2.
Sammansättningar.
Anm. Beträffande åtskilliga av här nedan ss. ssgr uppförda förb. av ecklesiastik o. ett sbst. kan det ej alltid avgöras huruvida de i ä. tid uppfattats ss. ssgr l. icke.
ECKLESIASTIK-BEREDNING(EN). (förr) benämning på ett 17861818 bestående ämbetsverk för handläggning av prästerliga befordringsmål. Wallquist Eccl. befordr. 288 (1797; uppl. 1811: Ecclesiastiqua Beredningen). 2 NF (1907).
-BOSTÄLLE~020. boställe som är anslaget till avlöning åt ecklesiastik ämbets- l. tjänsteman. Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 45. Boställen indelas i allmänhet i 3 klasser: Civil- och Landtstats-, Militie- och Eklesiastik-boställen. Thurgren Jur. handb. 68 (1850).
-CHEF. (i Finl.) (icke officiell) benämning på chefen för senatens ecklesiastikexpedition. Schybergson Finl. hist. 2: 406 (1889).
-DEPARTEMENT(ET). namn på det sedan 1840 bestående statsdepartement som har att handlägga ärenden rörande kyrkoväsendet, allmänna undervisningen, vetenskap o. konst samt fromma stiftelser. Ad. prot. 1834, 14: 137. SFS 1840, nr 14, s. 7. —
-EXPEDITION(EN).
1) under åren 17891793 o. 18091840 benämning på den avdelning av K. M:ts kansli som hade att handlägga ecklesiastika ärenden. Wallquist Minn. 148 (1789). K. M:ts ordn. f. des cantsli 1809, s. B 3 b.
2) (i Finl.) sedan 1809 benämning på den avdelning av Finlands regeringskonselj (senat) som har att handlägga ärenden angående kyrko- o. skolväsendet m. m. SPF 1809, s. 33. FFS 1869, nr 15, s. 3. —
-FOND(EN). benämning på en fond som avsatts till upprätthållande av ecklesiastikverket i Lappmarken. Statsutsk. utl. 1869, nr 33, s. 11. —
-FÖRFATTNING(AR).
-MINISTER. (icke officiell) benämning på statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet. BtRProt. 1823, 3: 300. Anm. Ordet föreslogs såsom officiell titel av konstitutionsutskottet vid 1823 års riksdag. —
-MINISTERPORTFÖLJ(EN).
-PORTFÖLJ(EN). (i sht vard.) ecklesiastikministerportfölj(en). Wieselgren Bild. 412 (1875, 1889).
-STADGAR. (†) förordningar rörande kyrkan. Wilskman Eccl. 910 (1782).
-STAT(EN).
1) om sammanfattningen av rikets l. en viss korporations (krigsmaktens) kyrkliga ämbets- o. tjänstemän. Henel 1729 193 (1730). Professorer och Bibliothecarier, som ej höra til Ecclesiastique-Staten. Sv:s R:s ständers bevilln. 1800, s. 8. Antell Mil. straffr. 27 (1896). Statskal. 1915, s. 132.
2) budget för kyrkan l. kyrkliga inrättningar. Branting Förf. (1827).
-STYRELSE(N).
-STÅND(ET).
-SYSSLA.
-VERK. (†, se dock slutet) kyrkoväsende, kyrkoförvaltning, kyrka. Wilskman Eccl. (1760; i titeln). Stats-Secreterare skola vara Fyra, .. (bland dem): .. En för Ärender, som angå Religionen, Ecclesiastique-Verket, Allmänna Upfostran och den offenteliga Fattigvården. RF 1809, § 6. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 159 (1818). särsk. (fullt br.) i uttr. ecklesiastikverket i Lappmarken, Lappmarks, äv. Lappmarkens ecklesiastikverk, om den sedan 1739 bestående kyrkliga inrättningen för spridande av kristen odling i Lappmarken. Bergv. 2: 266 (1742). SFS 1891, Bih. nr 6, s. 44. —
-VÄSENDE(T).
-ÅR. tidrymd av ett år, räknat från den 1 maj, tillträdesdagen för prästerliga tjänster o. ecklesiastika boställen. Lärarnes löner skola beräknas efter kalenderår och ej, såsom hittills, efter s. k. ecklesiastikår. Rydén Kyrkol. 202 (1882; efter handl. fr. 1860). SFS 1894, Bih. nr 36. —
-ÄRENDE.
Spoiler title