SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
EFTERAPA äf3ter~a2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under aeffung)), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ERSKA (se d. o.).
Etymologi
[av EFTER o. APA, v.; jfr d. efterabe, ävensom holl. naäpen, t. nachäffen]
1) [till EFTER- 11 c o. APA, v. 1] eg.: härma l. göra efter liksom en apa. — jfr APA EFTER.
a) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] med (mer l. mindre) klandrande l. ringaktande innebörd: osjälvständigt o. kritiklöst (söka) efterlikna l. efterhärma l. taga efter (ngn l. ngt som man uppställer ss. förebild l. mönster för sig; i sht i fråga om sätt att vara, uppträdande, dräkt o. d.), apa efter, imitera; ngn gg med saksubj. övergående i bet.: utgöra en avbild l. kopia av (ngt). Efterapa någon i klädsel, skick, uppträdande. Efterapa någons gång, någons sätt att tala. Tiänstehion (skola ej i sin klädedräkt) .. effter aapa theres huussböndher och matmödrar. HSH 31: 78 (1661). Ehuru wijsz ell' will en konung sig må skapa, / Hans hoffolck ser man straxt hans seder efterapa. Brenner Pin. hist. 73 (1727). (Assar Lindeblad) efterapade (i sin diktning) .. Tegnér en tid bortåt så makalöst och perfekt, att Esaias nästan blef smått rädd för honom. Sturzen-Becker Sv. skönlitt. 195 (1845). ”Hela hans yttre”, säger Tacitus (om Caligula), ”efterapade det som Tiberius för dagen iklädt sig, och han talade nästan med dennes ord”. Rydberg Rom. d. 35 (1877). De svenskar som svärma för Paris, och som klumpigt efterapa den graciösa franska lättfärdigheten, i lif och i diktning. Ödman Vår- o. sommard. 1: 94 (1882, 1887). Den senaste modedårskapen som Londons skönheter efterapa efter de amerikanska, är att låta kopiera fotografier på fingernaglarna. SD(L) 1904, nr 69, s. 2.
b) [jfr t. man äfft (in der landwirtschaft) die natur nach (Goethe)] (numera föga br.) utan klandrande l. ringaktande bibet.: efterlikna, eftergöra. Alla Weetenskaper / Ther med nu Menniskian Gudz Gärning efter-apar. Spegel Guds verk 247 (1685). I denna slags poësie (dvs. burlesken) gick (Scarron) så långt, at ingen honom har kunnat efterapa. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 26. Konsten efterapar naturen. Fischerström 2: 171 (1780). Öfvergångstidens trapp och basalt efterapas .. fullständigt af lavan, utkastad ur närvarande tids volcaner. Berzelius Årsber. t. VetA 1827, s. 344. Loeb (kom) på den tanken att kombinera flere metoder, af hvilka hvar och en blott delvis skulle efterapa den naturliga befruktningen. H. Lundén i Sv. kem. tidskr. 1908, s. 29.
c) i bedrägligt syfte eftergöra l. efterhärma (ngt). Efterapa någons handstil, namnteckning. Nu kan wäl skrymteri thet goda effter-apa, / Och mörksens Anda sig i liusens Ängel skapa. Lybecker 169 (c. 1715). Den, som efterapar eller förfalskar Riksens Ständers Riksgälds Contoirs Sedlar. Förordn. 26 aug. 1791. Vännens röst han (dvs. frestaren) efterapar. Ps. 1819, 210: 2. Uppf. b. 1: 682 (1873). — särsk. (mindre br.) i p. pf. (jfr f slutet): gm efterapning åstadkommen, förfalskad. Den efterapade (venedigska tvålen). H. T. Scheffer i VetAH 1759, s. 11. En sekreterare .. utfärdade .. för mutor flere .. gåfvobref med Kristinas efterapade namn. Fryxell Ber. 10: 158 (1842).
d) (numera föga br.) i förlöjligande l. försmädligt syfte härma; parodiera. (En präst hade) på ett syndigt och skamlöst sätt den .. smärtosamma barnsbörden begabbat och efterapat. Cavallin Herdam. 3: 142 (cit. fr. 1727). ”Ganska sannt, herr löjtnant”, svarade brukspatronen ... ”Ganska sannt”, efterapade löjtnanten. Blanche Tafl. 1: 189 (1845). — i p. pf. (jfr f slutet). En parodie (efterapad Visa). Weise Narrar 1: 103 (1769).
e) (mindre br.) (mekaniskt) härma l. göra efter (ljud l. läte, rörelse o. d.). Denne fogel skal .. wara hel benägen åtskillige Språk och melodier at efterapa. Holm N. Sv. 185 (1702). Att han (dvs. fjällpiparen) efterapar Jägarens rörelser, hvilket man påstått, är alldeles ogrundadt. Nilsson Fauna II. 2: 23 (1834).
f) (†; jfr dock nedan) med objektsväxling: gm efterapning l. imitation åstadkomma l. bringa till stånd. Om nu något påfund kunde åstadkomma eller efterapa et lika Climat, så skulle Plantan trifvas i samma fullhet hos oss, som annorstädes. Linné i VetAH 1739, s. 7. Björn Den besynn. 69 (1792). — (fullt br.) i p. pf. (Jag ville) öfvertyga mig, om det var jag sjelf som befann mig der, eller blott något tomt efterapadt skuggverk af mig. Stiernstolpe DQ 3: 254 (1818). Walter Scotts minnesmärke (i Edinburgh) är .. ett poesilöst stycke efterapad gotik. Steffen Britt. ströft. 313 (1895).
2) (†) eg.: göra sig till apa för (ngn); ställa sig in hos, kela med l. ’stå på tå' för (ngn) o. d.; i överförd anv. (Att torr värk) gemeenligen oheelbar är, .. kommer mästedeelz ther aff, at Patienten sig ingen godh Diaet undergifwer, uthan sijn Appetitt effter-apa, äta och Dricka hwad them smakar. Lindh Husapot. 218 (1675).
Spoiler title