SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EFTERBORR äf3ter~bor2, r. l. m. l. n.; best. -en, ss. n. -et; pl. -ar, ss. n. =.
Etymologi
[till EFTER- 8 c; jfr t. nachbohrer]
tekn. borr som användes efter en annan, ”förborren”, vare sig för att (t. ex. i fråga om pump- l. pipstockar o. d.) utvidga ett redan borrat hål, l. (särsk. bergv.) för att fördjupa ett påbörjat borrhål. Vid bergborrning för hand användes vanligen en förborr, bröstaren”, en efterborr och till sist den s. k. utspelaren”. Då vanliga vridborrars udd, vid utvidgande af ett redan borradt hål, icke kan verka, så betjenar man sig stundom såsom efterborr af det s. k. svintrynet. Eneberg Karmarsch 1: 154 (1858). Bredden å skäret tages störst å de för hålens början afsedda borr (förborrar eller bröstare) samt mindre å dem, som användas närmare botten (efterborrar). Wetterdal Grufbr. 131 (1878). 2 Uppf. b. 5: 97 (1902).
Spoiler title
Spoiler content