EGALITET e1galite4t l. eg1-, l. 0104, r. l. f.; best. -en. Anm. Stundom användes den rent fr. formen égalité. Swedberg Schibb. 267(1716). Wenström o. Jeurling(1891).
Etymologi
[jfr d. egalitet, t. egalität, av fr. égalité, av égal (se EGAL)]
1) (numera knappast br.) motsv. EGAL 1:jämlikhet, likhet, jämställdhet, motsvarighet. Ingen egalitet var å vår sida emot det, som å .. (ryssarnas) prætenderades. C. Piper (1712) i Hist. handl. XXI. 1: 205. Sahlstedt(1769). Dalin(1850).
2) (föga br.; se dock nedan) motsv. EGAL 3:jämnhet, likformighet. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 229(1891). (Vid spaltningen o. den därefter följande falsningen av hudarna) måste en fullständig egalitet genomföras. Hirsch Lärob. f. garfv. 190(1898); jfr EGALISERA b.— särsk. (fullt br.) mus. i fråga om röst l. stråkinstrument: likformighet (i de olika röstlägena l. registren resp. strängarna) med avs. på klangfärg; jfr EGALISERA a.En .. sopran, hvars hufvudregister ännu tarfvar afrundning för att stämman skall nå den egalitet, som är af nöden. PT 1892, nr 46, s. 3.
