SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1920  
EKVIVALENT e1kvivalän4t, äv. ek1-, l. 01—, adj. o. sbst. r. (m. Wenström o. Jeurling (1891), Lundell (1893)) ((†) n. Växiö domk. akt. 1682, nr 129, Wallmark Resa 106 (1819)); ss. adj. n. =; ss. sbst. best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(förr stundom skrivet æqu-)
Etymologi
[jfr t. äquivalent, eng. equivalent, av fr. équivalent, adj. o. sbst., (föremål) av samma l. lika värde, eg. p. pr. av équivaloir (se EKVIVALERA)]
(numera bl. i fackspr. l. med stark anstrykning av fackspr.)
I. adj.: som har samma värde l. gäller lika mycket (som ngt annat); jfr EKVIPOLLENT; numera bl. i överförd l. utvidgad anv.: likvärdig (i fråga om kvalitet, värkan, funktion, innebörd m. m.); jämgod; (fullt) motsvarande; stundom: likartad, jämförlig; ofta: som uppväger l. (för visst ändamål) kan ersätta (ngt annat). Swedberg Schibb. 268 (1716). Icke är det något klandervärdt, om eqvivalenta ord finnas: dessa kunna .. befrämja talets ledighet och afvexling. Frey 1848, s. 136. Lessing säger, .. att han anser Aristoteles' Poëtik i sitt slag eqvivalent med Euclides' elementer i geometrien. Klockhoff E. skr. 364 (1865). Ekvivalenta eller samtidigt bildade avlagringar på skilda orter och olika delar av jorden. Ramsay Geol. gr. 1: 313 (1909). — särsk.
a) kem. hos äldre förf.: som i en kemisk förening uppväger viss mängd av ett annat ämne; numera: som i en dylik kan ersätta viss mängd av ett annat ämne. 1 at(om) klor är eqvivalent .. med 1 at(om) väte. Blomstrand Berlin Oorg. kemi 61 (1870). Rosenberg Oorg. kemi 88 (1888).
b) fys. i fråga om det kvantitativt bestämda motsvarighetsförh. mellan olika former av energi som kunna omsättas i varandra: omsättbar; utbytbar. Den värmemängd, som upphettar ett kilogram vatten en grad, är uppenbarligen eqvivalent med det arbete, som lyfter ett kilogram 1426 fot. Björling Tyndall 252 (1879). Värme och mekaniskt arbete äro eqvivalenta. NF 10: 1274 (1886).
II. sbst.: föremål l. nyttighet i dess förh. till ngt annat för vilket det (den) anses utgöra fullgod(t) l. skälig(t) ersättning l. vederlag l. kompensation; numera bl. i överförd l. utvidgad anv. HSH 9: 202 (1650). Czaren skulle få Mecklenborg ..: Hertigen der emot skulle få ett equivalent i Curland eller Liffland. Nordberg C. XII 2: 592 (1740). 16 skill. milen för en häst vore et rätt Æquivalent emot Skjutsnings-besväret. Ad. prot. 1800, s. 831. Svenska ekvivalenter till främmande ord. Ped. tidskr. 1904, s. 365. Samhällets kapitalistiska urartning .. vill omsätta alla lifsvärden i ekonomiska ekvivalenter. Norström Masskultur IV (1910). — särsk.
a) kem. motsv. I a: hos äldre förf.: viktmängd varmed ett ämne ingår i en kemisk förening, atomvikt; numera: viktmängd varmed ett ämne kan ersätta ett annat i en dylik, ekvivalentvikt. Berzelius Kemi 3: 21 (1818). Den stora uppfinningen af ekvivalenterna (hade) gifvit en realitet åt den atomistiska uppfattningen af materien som den förut ej ägt. Lefnadsteckn. i VetA IV. 4: 74 (1909).
b) fys. motsv. I b. Med värmets mekaniska eqvivalent (förstås) det mekaniska arbete, som en värmeenhet kan uträtta. Jernk. annal. 1862, 2: 52. Björling Tyndall 253 (1870). — jfr VÄRME-EKVIVALENT.
Ssg (till I a o. II a): EKVIVALENT-VIKT. Berzelius Årsber. t. VetA 1838, s. 89. 2 Uppf. b. 2: 405 (1901).
Spoiler title