SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
ENERGISK enær4gisk, stundom -rj- (enä´rrschissk Dalin), adj.; adv. -T.
Etymologi
[till ENERGI, efter fr. énergique; jfr ENERGIG, ENERGIK]
1) motsv. ENERGI 1: som har l. visar l. röjer l. vittnar om energi, kraftfull, kraftig; om person äv.: driftig, uthållig, ihärdig, nitisk, ivrig, tilltagsen; om handling l. uppträdande o. d. äv.: grundlig, effektiv; om yttrande l. framställning o. d. äv.: uttrycksfull, eftertrycklig, emfatisk. Geijer I. 5: 155 (1811). Den energiska skönheten .. i Miltons diktion. Tegnér (WB) 3: 236 (1819). Han var allt för energisk att icke följa ett redan fattadt beslut. Heidenstam End. 98 (1889). (Han hade) ett energiskt uttryck i sitt ansikte. Melsted Jurist. 67 (1910). Med feberaktig brådska vidtaga alla stater energiska åtgärder till sitt försvar. Hedin Varn. 5 (1912).
2) (†) värkande, värksam, aktiv; jfr ENERGI 2. (Uppfostrans) största konst (är) att lifva och bilda den energiska princip som är lifvet i alla dess förmögenheter, nämligen viljan. Geijer I. 4: 201 (1813).
Spoiler title