SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ENIGHET e3nig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (†) -er (GR 17: 617 (1545; i bet. 3); se vidare under 5, 6).
Etymologi
[avledn. av ENIG; jfr d. enighed, mnt. e(i)nicheit, holl. eenigheid, t. einigkeit]
1) (†) motsv. ENIG 2: enhet (se d. o. I 2); likformighet, uniformitet, helhet. Til att beholla enigheett vti ceremonierne och kyrkiesedher och tucht. SynodA 2: 24 (1585). Lärorne om Guds enighet, allestädes närvarelse. Björling Dogm. 1: 552 (1847). — jfr TREENIGHET.
2) (†) motsv. ENIG 3: identitet; överensstämmelse. Vthtydhning (av skriften) effter Troones eenigheet. Baazius Upp. B 2 a (1629). Ingen Christen skal wara effterlåtit (dvs. tillåtet) at ächta sigh någon aff sijn eghen .. slächt, för kötzens enighetz skull. Schroderus Os. 1: 362 (1635; lat. unitatem). Den oenigheet som finnes i de gambla Scribenters Sagor, är den wiszeste enigheet. Rudbeck Atl. 1: 769 (1679).
3) (†) överenskommelse, fördrag, förlikning; stundom svårt att skilja från 4. Att vij sådanna handel (dvs. traktat) förbundt och enighet mett .. kong frederik giordt .. haffue, att ... GR 5: 144 (1528). Altså (synes) intet rådeligit .. at schingra H:s M:tz arme, för æn man med Polen kunde komma till enighet. B. Skytte (1656) i HT 1912, s. 122.
4) motsv. ENIG 4: tillstånd(et) att ngn är enig (med andra l. med sig själv); endräkt, harmoni; frid; samstämmighet (i mening l. åsikt l. beslut l. handling). De arbetade i all enighet på industriens höjande. GR 12: 38 (1538). Alt thet som Eenigheet och gott förtroende, Blodzförwanter emellan .. vppehålle kan. Stiernman Riksd. 501 (1600). Enigheet är Oöffuerwinnerligh. Balck Esop. P 5 b (1603); jfr: Enighet ger styrka. Granlund Ordspr. (c. 1880). Enigheet i Willfarelser och Widskepelser. Schroderus Os. 2: 470 (1635). Lefwa tilsammans såsom bröder och systrar vti inbördes kiärlek, enighet och förtrolighet. Swedberg Cat. 263 (1709). At hålla enighet och fred med alla dess Naboer. Nordberg C. XII 1: 60 (1740). Vi .. hade kommit till enighet derom, att rättrådigheten är dygd. Dalsjö Platon 2: 69 (1872). — jfr OENIGHET, RELIGIONS-ENIGHET.
5) (†) = ENHET II 1. Tiugu siu enigheter .. giöra twå tijen och thesutan 7 enigheter. Brandt Math. 7 (1718).
6) (†) = ENHET II 3. (Teologien förer) osz igenom många Naturlige Unitates eller Enigheter, .. vp til then fulkomlige och högsta Enigheten, hwilken är .. Gudh. Sylvius Mornay 31 (1671).
Ssgr (alla med mer l. mindre tillfällig prägel, de flesta till 4): ENIGHETS-BAND. Loenbom M. Stenbock 4: 40 (i handl. fr. 1713). Då blefve et säkert och välsignadt enighets band emellan Konung, Råd och Ständer. Oelreich 85 (1755).
-FÖRBUND. enigt förbund. Det enighetsförbund, som är mellan oss här vid rådsbordet, och sedan mellan oss och ständerna. Fryxell Ber. 7: 235 (1838; yttrande av A. Oxenstierna).
-VÄRK, n. Thet Christelige Enigheets Wärket i Religionen, som i Concordieboken författat är. Schroderus Os. III. 2: 249 (1635).
Spoiler title
Spoiler content