SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ERFARENHET æ3rfaren~he2t l. ä3r-, äv. e3r-, äv. 3~200, r. l. f.; best. -en; pl. (i bet. rön, upplevelse, förnimmelse) -er.
Etymologi
[efter t. erfahrenheit, bildadt till erfahren (se ERFAREN); jfr d. erfarenhed, holl. ervarenheid]
1) förhållande(t) att erfara l. ha erfarit ngt (i bet. 1); ofta konkretare, dels om den (det) enskilda kunskapsutvidgande upplevelsen l. iakttagelsen l. rönet, dels om sammanfattningen av ngns (en grupp människors, stundom mänsklighetens) upplevelser l. iakttagelser l. rön; förråd l. fond av i livet förvärvade kunskaper; livsvisdom; kunnighet; skicklighet; jfr FÖRFARENHET. Detta antagande vederlägges l. motsäges l. bekräftas av erfarenheten; jfr 2. Göra en bitter, dyrköpt, glädjande, smärtsam erfarenhet, en erfarenhet för livet. Förvärva erfarenhet. Det är en gammal erfarenhet, att ... Gå i erfarenhetens skola. Hava dåliga erfarenheter av ngn l. ngt. Lita på ngns erfarenhet. Andlig, religiös erfarenhet. At Elden förtäär och förbrenner all ting, dhet weeta wij aff dagelige Ehrfarenheeten. Rel. cur. 165 (1682). (Hans) ärfarenhet i Läkarekonsten. Eneman Resa 2: 130 (1712). Jag (hade) gjort den erfarenheten, att en excellens ofta fick betala dyrare än andra. De Geer Minnen 2: 68 (1892). Det låg ej i Flensburgs natur att för människoögon blotta sina djupaste andliga erfarenheter. Ahnfelt Minnen 1: 39 (1905).
2) filos. om handlingen att varsebliva (jämföra o. kombinera varseblivningar) ss. kunskapskälla; ofta konkretare, dels om det enskilda varseblivnings- l. kunskapsinnehållet, dels om sammanfattningen av på varseblivningens väg erhållna l. erhållbara kunskaper; stundom: objektiv, allmängiltig kunskap. Yttre, inre erfarenhet, erfarenhet grundad på yttre resp. inre varseblivning. Molander Förn. 65 (1762). Materialet till våra kunskaper erhålla vi i allmänhet genom erfarenheten. Borelius Log. 5 (1882).
3) (†) förhållande(t) att gm undersökning l. meddelande l. dyl. ha erhållit kännedom om ngt; i uttr. komma l. råka (ut)i erfarenhet o. d.; jfr ERFARA 2 o. 3. HSH 31: 122 (1663). Som iag råkat uti ährfarenhet, thet Bohlmsöös Sacellanie kommer .. at försees med en annan Comminister. VDAkt. 1737, nr 368. Berzelius Själfbiogr. ant. 218 (c. 1845).
Ssgr: (1, 2) ERFARENHETS-BEVIS. i sht filos. Wulf Köppen 2: 421 (1799). —
(1, 2) -FAKTUM. filos. SvT 1852, nr 166, s. 3. —
(1, 2) -FILOSOF. filos. empirist. Atterbom Siare 4: 178 (1847). —
(1, 2) -FILOSOFI. empirism. Lyceum I. 2: 25 (1810). —
(2) -FÖREMÅL~200 l. ~002. filos. Tuderus Kiesewetter 117 (1806). Ett erfarenhetsföremål eller ett sinligt ting. SvTidskr. 1875, s. 588. —
(1) -KRETS. jfr -OMRÅDE. Electriciteten .. saknar analogie med allt annat inom vår erfarenhetskrets. Berzelius Kemi 3: 77 (1818). —
(1, 2) -KUNSKAP~20, äv. ~02. i sht filos. Lutteman Schulze 42 (1799). —
(1, 2) -MATERIAL. PedT 1890, s. 263. —
(1, 2) -MÄSSIG. som håller sig till l. står i överensstämmelse med erfarenheten; stundom: empirisk. 2 NF 8: 250 (1907). —
(2) -OMDÖME~020. filos. empiriskt (på induktionens väg bildat) omdöme; stundom (efter Kant): empiriskt omdöme som innehåller ett (hos detsamma allmängiltighet åstadkommande) aprioriskt begrepp. Lutteman Schulze 38 (1799). —
(1) -OMRÅDE~020. jfr -KRETS. —
(1) -RÖN. A. G. Silfverstolpe i SAH 2: 284 (1799). —
(1, 2) -SATS. Lutteman Schulze 248 (1799). —
(1) -TABELL. skogsv. JernkA 1851, s. 267. Erfarenhetstabellen har till ändamål att visa huru ett trädslag under en likartad behandling tillväxer inom olika tidsperioder och å olika ståndorter. SkogsvT 1911, Fackupps. s. 381.
Spoiler title
Spoiler content