SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ERSÄTTNING æ3r~sät2niŋ l. ä3r~, äv. e3r~, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr t. ersetzung]
vbalsbst. till ERSÄTTA.
1) till ERSÄTTA 5; ofta mer l. mindre konkret: vad som gives (givits) l. skall givas i gengäld för ngt; vederlag; godtgörelse; skadestånd; ofta: betalning, ”erkänsla”. Mottaga, erhålla, giva (ngt) i ersättning. (De som genom reduktionen förlorat sina gods och) äro berättigade til at niuta Ersättning och wederlag. Schmedeman Just. 1137 (1687). Pröfvades vara billigt, at .. (kyrkovärdarna) till någon ersättning för deras möda .. hvardera bekomma årligen 1 eller 1 1/2 plåt. SynodA 1: 420 (1755). Ersättning för försäljning af ficksparbössor utgår med 10 öre för hvarje försåld sparbössa. Döss o. Lannge 754 (1908). jfr HYRES-, KOSTNADS-, PORTIONS-, RESE-, SKADE-, SLITNINGS-ERSÄTTNING m. fl. — särsk. till ERSÄTTA 5 slutet. O Jesu! hvad beröm vil til ärsättning gälla, / Mot then försmädelsen, som öses ut på tig? Brenner PinH 111 (1727). Norges förvärf skulle vara ersättningen därför att Sverige frivilligt afstod från Finland. Forssell i 3 SAH 3: 192 (1888).
2) (†) till ERSÄTTA 6: upprättelse, satisfaktion. Jag har blifvit förolämpad och min heder fodrar ersättning. Chenon Heywood 4: 48 (1773).
3) (†) till ERSÄTTA 7. Samma vacante stelles ersetning. VDAkt. 1689, nr 1306. Ersättning (el. återbesättande) af vacanser. Westee (1842).
4) (mindre br.; jfr dock b samt ssgrna) till ERSÄTTA 8; äv. mer l. mindre konkret. Ersättning av de förbrukade varorna. LReg. 348 (1723, 1734). (Alla exemplar av de) Svenska Biblar, .. som .. (Karl XI) skickat (till Amerika), voro merendels åtgångna, at de nödvändigt behöfde ersättning. Nordberg C. XII 1: 408 (1740). — särsk.
a) (†) övergående i bet.: undsättning. Emedlertid lät Johan Casimir uppfordra staden. Wittenberg, som hoppades ersättning, gaf ett stolt afslag. Franzén Minnest. 2: 240 (1826).
b) (fullt br.) mil. i fråga om förnyande av personal, hästar o. materiell vid armén l. vid truppdel osv. efter avgång under krig. I regeln sker ingen ersättning vid en kanon så länge 3 man ännu finnas kvar. Exc.-regl. f. fältart. 1893, 1: 110.
5) till ERSÄTTA 9; nästan bl. mer l. mindre konkret. Konung Eumenes i Pergamus säges hava upfunnit .. (pergamentet) såsom ersätning för papyrusbladen. E. H. Tegnér i Ydun 63 (1869). Hos denne vän fann också Viktor Rydberg ersättning för ett hem, till dess han själf byggde ett sådant. Paulson Minnest. 48 (1896, 1899).
Ssgr: (1) ERSÄTTNINGS-ANSPRÅK~20 l. ~02. Heml. utsk. prot. 1812, s. 85.
(1) -BELOPP. Heml. utsk. prot. 1812, s. 88.
(4, 5) -DEL. tekn. reservdel. TT 1899, M. s. 38.
(4, 5) -KARL. (förr) karl som en värnpliktig var berättigad att sätta i sitt ställe. Tj.-regl. 1858, 1: 121.
(1) -KRAV.
(4, 5) -MANSKAP~20 l. ~02. mil. manskap avsett att ersätta avgång vid arméns truppförband under krig. Schenberg (1739).
(4, 5) -MEDEL. surrogat. Inhemska ersättningsmedel för kaffe. Berzelius Kemi 5: 1189 (1828).
(4, 5) -ORD. språkv.
1) (numera föga br.) om pronomina. Lidén Sv. spr. 3 (1848). Richter Sv. spr. byggn. 33 (1915). jfr: Pronominer, betraktade såsom ersättningsord för substantiver. Svedelius Fr. gram. 132 (1814).
2) ord som användes att ersätta ett lånord, utbytesord. Holm Rydberg 84 (1918).
(1) -SKYLDIG. Westee (1842).
(1) -SKYLDIGHET~002 l. ~200. AdP 1800, s. 517.
(1) -SUMMA. Fryxell Ber. 13: 98 (1846).
(4, 5) -TRUPP. mil. jfr -MANSKAP. LfF 1874, s. 103.
Spoiler title
Spoiler content