ETAGE eta4ʃ, r. (m. WoJ(1891)) ((†) n. Dalin(1871)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. étage, eg.: bostad, hylla, avledn. av ffr. ester, av lat. stare, stå (se d. o.)]
1) (numera knappast br.) våning; jfr BOTTEN II 5. Hermelin Bref 26(1703). En trappa up, eller i första etagen. SP 1779,s. 480. I den öfversta etagen (i Chr. Winthers hus). Snoilsky 5: 181(1897; danism). Vester om scenen (på Dramatiska teatern) äro klädlogerna förlagda, fördelade i fyra etager. SD(L) 1902, nr 240, s. 2;jfr 2.
2) (mindre br.; se dock a, b) vart särskilt av flera i en serie över varandra liggande, relativt likformiga partier l. lager l. skikt. Chiffonnier med Etager. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 78 (möjl. med den fr. bet.: hylla).(Då cellerna äro långsträckta,) komma luftkamrarne (i svampparenkymet) att stå i tvänne etager. Areschoug TropVäxt. 65(1905). — särsk.
a) (fullt br.) bärgv. var särskild av de i en gruva över varandra liggande brytningssektionerna, botten (se d. o. II 5 e). Wetterdal Grufbr. 216(1878). Etagen 140—100 m (i järngruvan) är nu utbruten, och arbetet pågår i de öfre delarne af étagen 185—140 m. JernkA 1900, s. 583.— jfr MELLAN-, UTBRYTNINGS-ETAGEm. fl.
b) (fullt br.) geol. geologiskt lager. JernkA 1832, Bih. s. 277.— särsk. [benämningen fixerad på geologkongressen i Bologna 1881] benämning på geologiskt lager bildat under en ”epok” (se d. o. 3 slutet), underavdelning av en ”serie” l. ett ”system”. Svenonius Stenr. 208(1888). Ortocerkalken .. indelas med afseende på såväl petrografiska som paleontologiska grunder i fem etager. TurÅ 1900, s. 69.Ramsay GeolGr. 19(1909). — jfr EOCEN-, DOLOMIT-ETAGE m. fl.
